|
SnöSnökristaller (som det kan finnas många av i en snöflinga) kan se ut på många olika sätt. De välkända fotogeniska utgör bara en delmängd.
Det finns ett begränsat antal grundformer: plattor, stjärnor, dendriter (de välkända "förgrenade"), pelare, nålar... (Det har lanserats några olika sätt att klassificera dem på.) Olika temperatur och luftfuktighet m.m. ger olika sorters kristallbildning. När en kristall färdas genom olika sådana förhållanden och byggs upp allt eftersom, så ger det upphov till de komplexa och varierande formerna. Vattenmolekylerna i vanlig is är i kristallen anordnade i en struktur med hexagonal (sextalig) symmetri, och om de atmosfäriska betingelserna är ideala uppvisar även iskristallerna en yttre form med sextalig symmetri. Ofta har de då formen av sexuddiga stjärnor (snöstjärnor) med mer eller mindre kraftiga förgreningar (dendriter); graden av dendritbildning beror på temperatur och luftfuktighet i de moln där iskristallerna tillväxer. I praktiken blir emellertid inte perfekt utbildade utan mer eller mindre deformerade, och kan innehålla flera olika former i samma kristall. Nationalencyklopedin Most snowfalls contain some attractive crystals, although they are not the most common. Some snowfalls contain none. Kenneth G. Libbrecht
Inte ens de symmetriska dendritiska snökristallerna måste vara sexkantiga. Det kan vidare påpekas att konstgjord snö ser annorlunda ut än naturligt formade snökristaller (även om det givetvis är samma ämne). Det är alltså inte så konstigt om "konstsnö" har något annorlunda egenskaper än natursnö vad beträffar skidåkning m.m. Den förste som fick allmänheten att uppmärksamma snökristallerna för deras utseende var amerikanen Wilson A. Bentley. Han var dessutom, såvitt man vet, den förste som fotograferade snökristaller i mikroskop över huvud taget. (Även om han naturligtvis kände till skillnaden mellan "flingor" och "kristaller" så gjorde han inte alltid skillnad på begreppen i sina populärt hållna texter.) Han fotograferade tusentals kristaller - och publicerade sedan de bästa i klassikern Snow Crystals (1931). Två likadanaDet var även Bentley som myntade påståendet, att det inte finns två likadana snöflingor. [Om en artikel publicerad i maj 1898 i Appletons Popular Science Monthly] By this time, he had observed thousands of snow crystals and was convinced that no two were alike. But here in this article that would be read by tens of thousands he was hesitant, wordy, and cautious. The closest he came to a concise statement of this fact was that while "it is difficult to find two or more crystals which are nearly if not quite the same in outline, it is almost impossible to find two which correspond exactly in their interior figures." But three years later, in an article in the December issue of Harpers Magazine, Bentley, now sure of himself and throwing caution to the winds, wrote at least twice that "no two are alike." Duncan C. Blanchard Är det sant? Tja. Teoretiskt sett finns det inget som hindrar att två kristaller ser likadana ut. Visst är antalet möjliga fasoner ofantligt, men så är också antalet kristaller - har ingen koll på storleksordningarna, men Bentleys tusentals bilder är knappt en början vad komplexa kristaller beträffar. Håller man sig till de enkla varianterna som nålar m.fl., så har man oerhört mycket större chans att hitta två likadana än bland de välkända "dendritiska". In the lab we often produce very simple, hexagonal crystals, and these all look very similar. Kenneth G. Libbrecht Jag är osäker på hur detta påstående brukar framföras. Som en kuriositet, eller en filosofisk inblick i naturens oändliga rikedom, eller rentav en sorts egendomlig naturlag? Men som det också har påpekats, så finns det nog inte heller två sandkorn som är exakt likadana. Av någon anledning har detta inte riktigt samma klang. Om man med ordet ["lika"] menar att två snöflingor [han menar kristaller] ända ned på molekylärnivå ska vara absolut identiska (exakt samma antal vattenmolekyler disponerade på exakt samma sätt och även ha samma antal isotoper, spin, och så vidare), ja då är sannolikheten så gott som lika med noll. Men om man menar att två flingor ska te sig lika för ögat, då är det inte uteslutet. Lars Knutsson, SMHI Kan avrunda med följande. Blanchard nämner inget om hur kristallerna såg ut, men det rörde sig som synes om enkla former, hollow columns enl. Libbrechts diagram. Vet inte hur mycket utseendet på sådana kan variera.
[...] Nancy Knight, a scientist at the National Center for Atmospheric Research in Boulder, Colorado, collected snow crystals from a high-flying aircraft, and to her great surprise found "two snow crystals which, if not identical, are certainly very much alike." She showed the twin crystals to her husband, Charles Knight, an internationally-recognized expert on snow crystals. His initial reaction is reported to have been a single word: "Impossible." Duncan C. Blanchard En till: Snö är frusen vattenånga. Fruset regn bildar hagel. Relaterat: Om ev. risker med att äta snö.
Referenser:
|
