|
Snö och maskOm man äter snö kan man få mask i magen Detta är en av de riktigt klassiska varningarna som vuxna säger till barn för att få dem att låta bli att göra något. Eller som barn säger till varandra. Sann är den inte. Nysnö är till att börja med lika ren som regnvatten. På snö som legat några dagar så kan det visserligen ha samlats avgaser och annan osynlig smuts - inte för att man får i sig farligt mycket sådant om man äter en handfull snö eller två. Vilka maskar skulle kunna avses? När man talar om "mask i magen" brukar det gälla springmasken Enterobius vermicularis, spolmasken Ascaris lumbricoides eller någon bandmask Cestoda, som alla främst lever i tarmarna. De kan spridas via ägg som ofta är tåliga nog att härda ut i snö (maskarna själva skulle inte klara sig). Men risken att smittas via konsumerad snö torde ändå vara rent teoretisk - några faktiska fall verkar inte finnas beskrivna - och det är avgjort inte anledningen till att påståendet lever vidare. Det finns även varianter som varnar för mygglarver, luftföroreningar m.m. Jag har inte hittat något annat land där just mask-påståendet verkar vara lika vanligt som här. Sökningar på engelska, tyska och franska ger en rad varningar av olika slag, där några var nya (som snopes cancer från kallt vatten), men just inget särskilt om maskar. I Danmark och Norge är det dock känt. Fritt fram att äta snö?Min tolkning av materialet: Ja, så länge den är ren. Och i lagoma mängder. En liter snö ger ungefär en deciliter vatten, så det är inget för den verkligt törstige. Om magen kyls ner kan man må knepigt. De följande rekommendationerna syftar alltså inte på någon mask-risk, men kanske åtminstone den svenska har gett näring åt myten. Soldaten skall undvika att släcka törsten med iskallt vatten eller snö, emedan sjukdomar (förkylning, lunginflammation och diarré) därigenom lätt kunna uppstå. Vinterhandbok för armén (1943) In the winter it is perfectly safe to eat snow or cracked ice in small quantities during the day when you are traveling and don't want to take the time necessary to melt it down. Eaten in large quantities, however, it chills the stomach and reduces your body temperature. US Air Force Arctic Survival Manual (1941-45) Det skall påpekas att frågan är omstridd: är det bra, dåligt eller mittemellan att äta snö? Argumenten mot är flera, avgjort av varierande värde, och beroende på situationen. Ofta nämns energin som går åt för att värma vattnet till kroppstemperatur, men även om den är större än man kanske tänker sig (att smälta snö till nollgradigt vatten kräver lika mycket energi som att värma samma vattenmängd till 80 grader) så är det inte mycket att bråka om för mindre mängder. I en överlevnadssituation kan det ändå vara något att tänka på, ifall man har möjlighet att värma vattnet (i vilket fall många källor rekommenderar att hellre smälta is än snö). Om inte, så är frågan huruvida kalorierna eller vattnet är viktigast - förvisso behöver vi båda. Detta är kanske inte en fråga som det går att ge ett generellt svar på. I en variant är det destillerat vatten (som ju smält snö är bra nära) som skall undvikas. I de mest dramatiska versionerna kommer osmos, den utjämning som kan ske genom cellväggarna när vattnet utanför och innanför har olika halter av vissa ämnen, att torka ut kroppen eller rentav spränga celler; i andra är det vattnets brist på mineraler som är skadligt på längre sikt. Ingen av dessa förklaringar har något stöd i fakta. (Däremot kan man tänka sig att barnen i syslöjden fått reda på att flaskan med "dest. vatten" inte skall smakas på; mer än en faktoid har fått kraft på sådana vägar.) Det finns inga vetenskapliga undersökningar som säger att avsaltat dricksvatten ger negativa hälsoeffekter, som till exempel rubbad saltbalans i kroppen eller brist på något mineralämne. På de flesta platser i landet innehåller det "vanliga" kranvattnet låga halter av lösta ämnen och är därför ingen viktig källa för vårt dagliga intag av mineralämnen. Livsmedelsverket Då är ett annat talesätt avgjort enklare att slå fast lämpligheten i: Ät inte snö som blivit gul. Bonus: Det finns faktiskt några maskarter som lever på och i glaciärer, och som inte tål mer än några få plusgrader. Se även "snömaskar", egentligen larver, i Nordisk Familjebok från 1886, som "förf. till denna artikel sjelf haft tillfälle att iakttaga." Men det är en helt annan sak. Relaterat: Fler faktoider om snö. Referenser:
|
