|
Fredssymbolen[ This text is also available in English ]
Fredsrörelsens symbol formgavs av Gerald Holtom 1958 åt Campaign for Nuclear Disarmament, "kampanjen för kärnvapennedrustning"; det första tillfället den användes skall ha varit i en demonstrations-marsch mot det brittiska kärnvapenforskningscentret Aldermaston. Holtom förkortade "Nuclear Disarmament" till "ND", och tog sedan reda på hur dessa bokstäver ser ut när de semaforeras (ett sätt att signalera som bl.a. använts och används till sjöss, därav de små sjömännen som jag lånat från tyska Wikipedia). Han slog ihop symbolerna och lade en ring runt om - klart.
Cushing skriver: Gerald Holtom, a conscientious objector who had worked on a farm in Norfolk during the Second World War, explained that the symbol incorporated the semaphore letters N(uclear) and D(isarmament). He later wrote to Hugh Brock, editor of Peace News, explaining the genesis of his idea in greater, more personal depth: I was in despair. Deep despair. I drew myself: the representative of an individual in despair, with hands palm outstretched outwards and downwards in the manner of Goya's peasant before the firing squad. I formalised the drawing into a line and put a circle round it. Nämnda tavla är, tillsammans med av Picassos Guernica, konsthistoriens mest kända protest mot krig. Den skildrar en episod från Napoleons spanska krig där spanska motståndsmän avrättas. Dess blickpunkt, mannen i den vita skjortan, håller dock armarna uppåt.
Symbolen stod alltså ursprungligen för motstånd mot kärnvapen. Man kan visserligen tänka sig möjligheten att den använts av folk som tycker att krig är OK, men som är emot just kärnvapen, fast då är man rätt långt in i hårklyveriets land; den blev också snabbt en symbol för fred i allmänhet. Ibland påstås det att Bertrand Russell var inblandad, men även om han arbetade i kampanjen ifråga, och kanske var den som gav Holtom i uppdrag att ta fram en symbol, så var det inte han som skapade den. Ett förslag är att symbolen skulle föreställa fotavtrycket av en (freds)duva. Det är en fyndig idé, men en efterkonstruktion. En annan faktoid i det här sammanhanget är de (företrädesvis djupt religiösa) som menar att korset ursprungligen användes av kejsar Nero som en uttryckligen anti-kristen symbol; beskrivningen "brutet kors" återkommer, det skulle alltså vara en sorts hädelse. Jag har inte sett någon ens tillnärmelsevis trovärdig källa som bekräftar detta, bara hemsidor som upprepar varandras uppgifter. Det finns en runa som liknar fredsmärket, och i Olaus Magnus futhark från 1555 rentav två, men det kan inte tillmätas någon betydelse när det gäller så här grundläggande symboler. Även Liungman jämför med runor, men likhet och släktskap behöver ju inte alls ha med varandra att göra i det här sammanhanget.
Det närmaste man verkar ha kommit ett belägg för att Neros brutna kors skulle ha använts under antiken verkar vara det s.k. Petrus-korset, mest känt som Satanist-korset. Men även om det är en gammal symbol så är den alltså inte ett dugg hednisk, det verkar heller inte finnas några belägg för att t.ex. Nero använt sig av den.
En annan faktoid är när det hävdas att fredssymbolen skulle ha använts på gravstenar
eller i dödsannonser efter nazister, eller ibland mer specifikt SS-män; märket "kan alltså
betraktas som en påminnelse om dem som stupat i krig" (Nationalencyklopedin). Det som
avses är den runa som Liungman beskriver som "Todesrune, dödsrunan, eller en omvänd livsruna,
Referenser:
|
." Man markerade
födelsedatum med 
,
Lebensrune, och dödsdatum med 