|
Maria MagdalenaProstituerad och/eller Jesu älskarinna Från medeltiden, och i några katolska länder ända fram till våra dagar, finns s.k. (Maria) Magdalenahem för rehabilitering av prostituerade, vilket väl mer än något annat visar hur ingrodd denna uppfattning om henne var. I slutet av Lukas 7 kap. berättas om Jesus besök hos farisén Simon, då en prostituerad kvinna "vätte hans fötter med sina tårar och torkade dem med sitt hår" med mera. I början av Lukas 8 kap. kommer Maria Magdalena (eller "Maria, kallad Magdalena" = "hon från Magdala") in i berättelsen. Sedan hon blivit befriad från sju demoner följde hon och några andra kvinnor (tre namnges) Jesus och de övriga lärjungarna. Där står även att kvinnorna "alla hjälpte dem med sina tillgångar", vilket ju antyder att de inte var några fattiglappar. De sju demonerna nämns även i Markus 16:9. Läser man innantill är det uppenbart att den prostituerade och Maria Magdalena är två olika personer. Hur man ursprungligen kunde få för sig något annat lär vi väl aldrig få reda på, men det finns faktiskt ett datum för när idén blev den katolska kyrkans officiella uppfattning i den tydligen allmänt debatterade frågan - den 21 september 591 (dag och månad är dokumenterade, årtalet är en kvalificerad gissning av auktoriteten Victor Saxer). Denna dag stod nämligen påven Gregorius I i San Clemente-basilikan i Rom och kommenterade senare delen av Lukas 7 kap.: Vi anser att denna kvinna, som Lukas kallar en synderska, och som Johannes kallar Maria, är samma Maria som enligt Markus fick sju demoner utdrivna ur sig. Hur man nu kan komma fram till detta kan givetvis diskuteras*. Jansen skriver en del om hur Gregorius snarare såg till textens religiösa budskap än det rent bokstavliga; det viktiga är inte personerna i sig utan vad de står för; en detalj som att det var just sju demoner tolkades sålunda som att det var de sju dödssynderna, och eftersom Lukas ju precis nämnt en "synderska" så är det bara att lägga ihop två och två. (Resonemanget verkar kanske tämligen vrickat för de flesta idag, men att tolka Bibelns texter enbart som faktiska utsagor om faktiska händelser är historiskt sett snarare undantag än regel, åtminstone vad kyrkofäder o.dyl. beträffar. Nog om detta.) * Förut gjorde jag här en kommentar ang. påvens ofelbarhet. Denna fungerar dock inte så som man tänker sig - om identifikationen ovan är en "tros- eller moralfråga" vet jag inte, men det är enbart de som dogmen gäller. Läs mer om Påvens ofelbarhet. Jansen nämner även att denna uppfattning om Maria Magdalena stod sig ända till 1969, då den katolska kyrkan även ändrade sig på åtskilliga andra punkter. Den grekisk-ortodoxa kyrkan har dock aldrig delat den. Idén att Maria Magdalena skulle ha varit Jesus älskarinna skall enl. Beskow ha dykt upp i 1800-talets Jesusromaner, även om jag undrar om man inte spekulerat i ämnet tidigare än så. Hur som helst så ligger hon nära till hands i sammanhanget, i synnerhet då det inte skrivs särskilt mycket om någon kvinna överhuvudtaget i Nya Testamentet; hon fanns på plats på Golgata och hon var den första som såg Jesus efter uppståndelsen. Men tydligare tecken än så får man leta efter, om man inte går till apokryferna, och där kan man i gengäld hitta precis vad som helst. Referenser:
|
