Deutschland über allesTyskland över allt De negativa associationerna är självklara, men fel. Dikten skrevs 1841 av Hoffmann von Fallersleben som en kommentar till en av den tidens stora frågor, nämligen förenandet av en mängd större och mindre stater som Preussen, Bayern, Sachsen osv. till ett enda Tyskland. Det är det som menas – "sätt nu vår gemensamma nation över era egna småstater!" Det var därför sången antogs som nationalsång 1922, alltså under Weimar-republiken, långt innan nazisterna kommit någon vart, och det är därför den fortfarande är Tysklands nationalsång. (Det s.k. Tyska förbundet från 1815 utgjordes av över 30 stater, med Preussen och Österrike som de största enskilda. Som exempel kan nämnas att von Fallersleben kom från kungariket Preussen, och skrev dikten på ön Helgoland, som var brittiskt territorium. Se även Thomas Graz utmärkta karta av det tyska myllret, finns bland referenserna.) Det är framför allt den första versen, über alles in der Welt, som lätt kan missförstås och missbrukas – "över allt annat i denna värld", jojo – och den behöll också sin status som nationalsång under Tredje riket. Då är det värre att få nationalsocialistiskt stuk på andra versen, vari bland annat tyska kvinnor och tyskt vin skall inspirera oss till ädla dåd..? Kvinnorna gick väl att förklara men icke vinet, så fr.o.m 1933 följdes den första versen av den genuina nazi-hymnen Horst Wessel Lied, "Die Fahne hoch..." Sedan 1952 är det den tredje versen som är officiell nationalsång, den inleds med Einigkeit und Recht und Freiheit, "Enighet och rätt och frihet". (Vilket är lite synd på andra versen, tycker jag.) Den svenska översättningen nedan är inte sångbar, åtminstone inte med någon känd melodi, utan är enbart till för att återge innehållet.
Vattendragen i vers 1: Maas (Meuse), Memel (Nemunas/Njemen), Etsch (Adige) och Belt (Lilla Bält, snarare än Östersjön). Även med hänsyn till att 1815 års Tyska förbund var en god bit större än dagens Tyskland så anges ändå att en viss expansion österut vore önskvärd. Förmodligen gick van Fallersleben efter språk-kriteriet, dvs. ett Tyskland som omfattar alla områden med någorlunda hög andel tysk-talande (och så skulle det passa med rim och versmått också). Jost Hermand räknar upp ett antal andra diktare som tillskriver det tyska folket ännu större territorier. Men detta var, som sagt, långt innan man började prata om Lebensraum, ett begrepp som förresten myntades 1897 av en viss Friedrich Ratzel. Kuriosa: Textens namn är Deutschlandlied, "Tysklandssången", eller Das Lied der Deutschen, "Tyskarnas sång". Melodin skrevs 1797 av Haydn med titeln Gott erhalte Franz den Kaiser - "Gud bevare kejsar Franz" (dvs. Franz II, den siste kejsaren i det "heliga romerska riket av tysk nation" och, efter Napoleonkrigen som gick illa för honom, den förste i Österrike). 1921 skrevs en fjärde vers med det förlorade kriget och den hårda Versailles-freden som tema, ...und im Unglück nun erst recht, "i sin olycka ännu mer [dvs. över allt annat]". Den ingick aldrig i den officiella nationalsången. Kuriosa: Originalmanuskriptet till Deutschlandlied ingår i den s.k. Berlinka-samlingen, som efter kriget hamnade i Polen. Det finns idag i Krakow. Relaterat: En annan nationalsång som blivit föremål för missuppfattningar, om än av långt oförargligare slag, är vår egen Du gamla, du fria... Referenser:
Tack till professor Helmut Müssener för hjälp med denna faktoid |