|
"Detta skall hädanefter bliva min musik"... Sade Karl XII Den bevingade repliken sägs ha fällts av den unge (nyss fyllda 18) kungen när han landsteg på Själland och hörde kulorna vina runt öronen. Den enda källa man funnit är Voltaires Histoire de Charles XII, kap. 2: Konungen, som för första gången hörde musköter skjuta med skarpa skott,
frågade generalmajor Stuart bredvid sig vad de svaga visslingarna betydde.
Le roi, qui n'avait jamais entendu de sa vie de mousqueterie
chargée ā balle, demanda au major général Stuart, qui se trouva
auprčs de lui, ce que c'était que ce petit sifflement qu'il entendait
ā ses oreilles.
"Verkligheten av detta samtal betvivlas av flere" kommenterar Fryxell (enl. Holm). Det är sålunda symptomatiskt att den mest kända av alla Karl XII:s repliker, "Detta skall hädanefter bliva min musik", med största sannolikhet är skapad av Voltaire, som ägde en ovanlig förmåga att i en enkel anekdot konkretisera ett givet händelseförlopp. Gunnar Fritzells efterord Generalmajor Carl Magnus Stuart var f.ö. kungens gamle lärare i krigsvetenskap, och alltså den rätte att svara på frågan. Det stämmer att han skadades i striden, se även Bengtsson nedan. Det dramatiska manfallet direkt efter repliken är nog mer teater än historia, vilket verkar desto troligare när man läser följande beskrivning av landstigningen vid Humlebæk kvällen den 25 juli 1700: Blott 350 ryttare och ungefär lika många bönder försökte stoppa svenskarna [p.g.a. en avledningsmanöver dessa gjort]. Det blev en kort strid medan den första bataljonen vadade iland. Danskarna gav snart upp allt motstånd och flydde hals över huvud därifrån redan innan kungen hade gått iland. Bengt Liljegren Händelseförloppet ovan står i skarp kontrast till Voltaires, där kungen är den förste i land: "när avståndet var trehundra steg blev Karl XII otålig och hoppade över relingen med dragen värja", följd av "ministrar, Frankrikes ambassadör, officerarna och soldaterna" - i just den ordningen, kantänka - och möttes av "ett moln av muskötkulor". Även Liljegren konstaterar att musik-citatet "hör till sägenvärlden". Frans G. Bengtsson har f.ö. med den dramatiska landstigningen, däremot inte citatet. Han nämner att Stuart blev skadad i låret, men att hans plånbok hindrade värre skador - antar att 1700 års plånböcker inte bars i bakfickan, eftersom det annars vart en för generalmajoren synnerligen förödmjukande detalj. Relaterat: Karl XII och kåldolmarna Referenser:
|
