|
Den bohuslänska äggosten
Denna efterrätt gjord på ägg och mjölk förknippas idag med Bohuslän. Många där vet att berätta att den osötad förekommit som "vanlig" mat som man kunde äta ihop med exempelvis sill. Den söta varianten kommer från den södra delen av landskapet, den osötade från den norra delen. Även om auktoriteterna verkar vara överens om att äggost länge förekommit främst i södra Bohuslän så finns den belagd även från andra ställen. Från 1500-talet finns en så kallad matordning (anvisningar om vilka rätter som ska serveras åt vilka personer i vilka sammanhang osv.) från biskopen i Linköping Hans Brasks hushåll - han med den berömda lapp vars historiska sanningshalt är en annan fråga - vari äggost nämns. Rätten finns nedtecknad i en dansk kokbok från 1600-talet och förekom länge i Skåne och Blekinge. Det är alltså inte bara namnet som är detsamma i belägg som detta: Vid bordet vankades kål-, öl- och köttsoppor, fisk, stek, äggost, brynost, sötost, surost, tårtor och flera slags kakor. Tidningen Kalmar beskriver "Församlingslif under 16- och 1700-talen" (1911) Eftersom färsk mjölk har en mycket begränsad hållbarhet, i synnerhet innan man fick kylmöjligheter, så fanns det en rad metoder för att bevara den. Utöver de många som alla känner till än idag så har det förekommit fler. Brynost var en sorts ostkaka som också utpekas som en bohuslänsk specialitet men som åtminstone förekommit i andra delar av landet - på samma sätt som ostkaka inte bara fanns i Småland. Surost var inte "ost som surnat" utan förefaller, om jag förstår recepten rätt, att ungefär motsvara keso. För att inte tala om alla historiska och regionala varianter, inrikes och utrikes. Läs om andra förment typiska landskapsrätter. Referenser:
|
