Vattnets eviga kretslopp

Det vatten vi dricker är detsamma som dinosaurierna drack

Eftersom det ständigt är samma vatten som skvalpar runt på vårt klot så kan man lätt dra den fascinerande slutsatsen ovan - eller?

Nej, det kan man inte, eftersom vattnet inte är "evigt". Väte- och syreatomer är i princip outslitliga, men de har ingenting emot att ingå i mängder av olika föreningar, varav vatten bara är en. Det finns åtskilliga kemiska reaktioner där vattenmolekyler skapas eller förstörs.

Ett exempel på hur vatten förbrukas är fotosyntesen: vatten + koldioxid + solljus tas om hand av klorofyllet, som producerar socker och syre. Vatten in, men inget vatten ut. Hur mycket vatten som går åt på det här sättet? Lars G. Franzén, professor på institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, gjorde en överslagsberäkning: om 5 % av världens nederbörd omsätts i fotosyntes, så motsvarar det att 3 ‰ av vattnet i haven (som utgör nästan allt vatten på planeten) spjälkas upp årligen. Fast då räknade han inte med den fotosyntes som all världens alger ägnar sig åt, och helt utan några siffror så vet jag att den är betydlig.

Ett exempel på hur vatten bildas är förbränning: när ämnen som innehåller kol och väte brinner bildas som regel koldioxid och vatten. Varje bilmotor, såväl bensinare som diesel, producerar nästan lika mycket vatten som den drar bränsle. I varje sådan vattenmolekyl kommer syreatomen från den omgivande luften, men väteatomerna från det fossila bränslets kolvätekedjor som bildades för miljoner år sedan - se där ett annat fascinerande prov på vardagskemi med hisnande tidsperspektiv. Andra vatten-producerande reaktioner ingår i cellernas ämnesomsättning och pågår ständigt i allt som lever.

Vilken "halveringstid" vatten har torde vara mycket svårt att ens uppskatta, en som försökt kom fram till 2,5 miljoner år. Det skulle innebär att bara en ytterligt liten andel återstår från dinosauriernas tid, som ju tog slut för 65 miljoner år sedan.

Men även om den verkliga halveringstiden är en eller två storleksordningar mindre så skulle det ändå innebära att det vatten som finns idag till avgjort största delen är samma vatten som fanns för 2000 år sedan. Det vatten vi dricker idag skulle alltså i princip kunna vara det som Jesus gick på, däremot har det aldrig läskat någon törstig dinosaurie. Slår halveringstiden fel åt andra hållet är det en annan sak. Men självklart är det alltså absolut inte.

Referenser:
www.members.home.net/kfuller/myths.htm#myth3 på archive.org
Professor Lars Franzén, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet

Tack till professor Franzén, liksom Lena Maxe på Sveriges
geologiska undersökningar, för kunniga funderingar i frågan