|
SakeSaké
Japanska uttalas som regel med jämn betoning på samtliga stavelser: to-ky-o, a-ri-ga-to, po-ke-mon...
De flesta svenskar uttalar namnet fel. Det heter sa-ke, med kort a och jämn betoning på båda stavelserna. Det vanliga uttalet, saké, med betoning på sista stavelsen, beror på ett missförstånd. I engelska texter skrivs ordet vanligen saké för att inte etnocentriska amerikaner automatiskt skall uttala ordet på vanligt sätt, som i You have had enough, for God's sake! Accenten betyder helt enkelt att den sista stavelsen skall uttalas, och har ingenting med våra svenska betoningsaccenter att göra. Kjell Fornander
Vad beteckningen "risbrännvin" beträffar så förväntar man sig väl att något som kallas "brännvin" är ett destillat, "bränt". Så är emellertid inte fallet. Sake är i själva verket framställt i en process som närmast påminner om ölets, och det är därför mest korrekt att tala om att brygga sake. Den färdiga saken håller också en alkoholhalt på ca 20 %, som i allmänhet späs ut till 15-17 %. Inte i närheten av brännvin, alltså. Faktiskt "risbrännvin" lär finnas, dvs. destillerad starksprit med ris som bas, det torde inte påminna mer om sake än whisky påminner om öl. Beteckningen "risvin" är bättre - som i palmvin, Maskrosvin...). En bättre beteckning som aldrig slagit igenom är "risöl". Å andra sidan kan man med rätta hävda, att sake varken är sprit, vin eller öl, utan en egen sorts dryck. När vi ändå är inne på ämnet kan en konsument-varning vara på sin plats. Cirka en fjärdedel av all framställd sake är så kallad sanbaizo-shu där både stora mängder alkohol och socker har blandats ned. Ofta är bara en tredjedel ren sake och resten alkohol och socker. Det är alltså sanbaizo-shu som den som vill lära sig vad riktig sake skall smaka, skall undvika. När det gäller serveringstemperaturen så förefaller auktoriteterna vara överens om att sämre sort kan drickas varm, men bättre sake blir bättre sval. Referenser:
|
