|
RadionUppfanns av Marconi För det allra första skall det påpekas att Guglielmo Marconis status som radio-uppfinnare reducerades avsevärt redan 1935, då USA:s s.k. Court of Claims konstaterade att det grundläggande uppfinnandet utfördes av Nikolai Tesla, och att patenträtten var hans. 1943 slogs detta fast av landets högsta domstol. Om denna patentstrid finns väldigt, väldigt mycket skrivet - långt mindre inspirerande än berättelser om ensamma genier som förändrar världen, men nog så lärorikt. Men vad var det egentligen som fanns upp? Det var åtminstone inte radion i dagens mening, dvs. trådlös överföring av ljud, utan trådlös telegrafi. Det som de s.k. gnistsändarna* (spark-gap transmitters) sände var brus; genom att dutta iväg korta och långa brus-pulser kunde man överföra Morse-signaler. Detta brus sändes ut på många frekvenser samtidigt, alltså med stor bandbredd (ett begrepp som är långt äldre än datorer och internet, ifall någon fått för sig något annat) och innebar att sändarna lätt störde varandra. Sådant kan faktiskt vara en fördel i åtminstone ett sammanhang: "Om gnistsändare störde annan trafik under vanliga förhållanden var det ju en fördel att den hördes inom ett brett frekvensband när det var frågan om nödsignaler" (Gerdes i Gustafsson, sid 49). Man har även använt dem under krig för att störa ut fiendens trafik, vilket ju kan ses som en sorts fördel. Av denna anledning är användande av gnistsändare med nämnvärd effekt idag förbjudet (alltså inte tekniken i sig utan resultatet). Teknik för att överföra ljud (modulering) uppfanns av Fessenden och de Forest vid sekelskiftet. Regelbundna sändningar kom igång på 20-talet. Under denna period utvecklades såväl teknik som teori mycket, och de medverkande blir för många för att nämnas; men det är de som, i princip, gett oss den radio som vi använder idag. (OK, ett namn: Edwin H. Armstrong, som utöver en del annat 1933 uppfann frekvensmodulering, FM.) * Tämligen irrelevant kommentar som jag bara måste få med: Det är en sådan gnistsändare som gett namn åt Gnistängen (och i sin tur Gnistängstunneln) i Göteborg, där den var igång 1911-48. Relaterat: Om exempel på användning av trådlös telegrafi står att läsa om i faktoiden SOS. Referenser:
|
