|
PiLagen om piEn amerikansk delstat stiftade en lag som sade att π = 4 Flera delstater tillskrivs denna obeskrivligt besynnerliga lag; Oklahoma, Kansas, Tennessee och Indiana är några bud. Gemensamt för dem är att de är åt det "lantliga" hållet, till skillnad från urbana hot spots som Kalifornien och New York (jag vågar mig inte på en översättning till svenska förhållanden), varför Cecil Adams (pseud.) först misstänkte att det rörde sig om ett skämt riktat mot lantisar. Emellertid rör det sig verkligen om ett historiskt faktum, eller åtminstone bra nära. Det lades fram som ett lagförslag (på fullt allvar?) som gick genom byråkratin utan att någon reagerade nämnvärt; det var inte förrän förslaget skulle krönas till stiftad lag som det fick det bemötande det förtjänade. Delstaten var Indiana, året 1897. En viss Edwin J. Goodwin (Edward i en källa, Goodman i en) lade fram ett lagförslag där ett antal nya värden på π definierades, att fritt användas i delstaten Indiana för utbildningsändamål. (Det har påpekats att resten av världen skulle få betala royalty, vilket måhända var det verkliga målet med det hela.) Texten är såpass tilltrasslad att det inte är självklart vilka värdena är, eller ens deras antal; en matematiker kom fram till sex olika värden, en annan källa anger fyra, och det är även oklart huruvida just värdet 4 finns med. (Man passar även på att definiera värdet på roten ur 2 till 10/7, dvs. 1,428... istället för det korrekta 1,414...) Här är de fyra värden Lopez-Ortiz nämner:
Här beräkningen av π = 4, efter Stig Olsson:
Det kan noteras att man använder det korrekta värdet av π i ekvationerna. Matematiken eller ens logiken i det hela var tydligen inget som stack i ögonen på ledamöterna i någon av de olika kommittéer som förslaget, House Bill No. 246, passerade. Inte heller verkar tidningarna ha insett exakt hur absurt det hela var. Då kommer en viss C. A. Waldo, professor i matematik, in i berättelsen - hans insats beskrivs en smula olika i källorna, men det mest troliga verkar vara att han fick syn på förslaget i generalförsamlingen, och lyckades varna senaten (i Indiana, inte i Washington DC) om vad de hade att vänta sig. När förslaget så kom till senaten så blev reaktionen den följande: ... The bill was brought up and made fun of. The Senators made bad puns about it, ridiculed it and laughed over it. The fun lasted half an hour. Senator Hubbell said that it was not meet for the Senate, which was costing the State $250 a day, to waste its time in such frivolity. He said that in reading the leading newspapers of Chicago and the East, he found that the Indiana State Legislature had laid itself open to ridicule by the action already taken on the bill. He thought consideration of such a propostion was not dignified or worthy of the Senate. He moved the indefinite postponement of the bill, and the motion carried. Indianapolis News, 13 februari 1897 Mer om πI bibeln står det att π = 3 Han gjorde vidare Havet i gjutgods. Det var cirkelrunt och mätte tio alnar från kant till kant; det var fem alnar högt och 30 alnar i omkrets. 1 Kon 7:23 och 2 Krön 4:2 The Straight Dope nämner en fiffig rabbi Nehemjah, som redan ca. år 150 föreslog att diametern avsåg yttermåttet, medan omkretsen avsåg innermåttet. Det skulle ge en godstjocklek på en kvarts aln, har inte dubbelkollat de bibliska måtten men det kanske stämmer med den handsbredd som nämns i 1 Kon 7:26/2 Krön 4:2. Det är åtminstone en lösning för bokstavstrogna, som inte kan stå ut med tanken på att GT höftar till siffror. Vad längdmåttet aln beträffar så har många definitioner använts, flera av dem finns representerade i bibeln. Det som avses just här är en enhet på lite mindre än en halv meter. Så det är en rejäl pjäs som beskrivs. Kuriosa: Antikens greker kallade inte π för π. En cirkels omkrets är mindre än tre och en sjundedels gånger dess diameter men mer än tre och tio sjuttioen-delar gånger diametern. Arkimedes Beteckningen kommer från den första bokstaven i det grekiska ord som det svenska ordet "periferi" praktiskt taget är identiskt med. Den började användas 1706. Referenser:
|
