Pater Noster
Pater Nosterskären, ögrupp i Bohusläns yttersta havsband n.v. om Marstrand. (...) Ortnamnet (1583 Pater Noster) syftar troligen på farvattnens farlighet: sjömännen skall här ha läst bönen Pater noster, 'Fader vår'. Nationalencyklopedin Någon annan etymologi än denna allmänt kända hade jag aldrig hört talas om, tills jag slog upp en liten skrift från 1921:
Att namnet härrör från den katolska tiden och kanske rent av från de latinkunniga
munkarna i Marstrands kloster synes sannolikt. Men den tolkning som den stora
allmänheten kanske bäst känner från fru [Emelie Flygare] Carléns Rosen på Tistelön,
nämligen att skärgruppen "troligen fått sitt namn av de många paternoster, forntida
sjöfarare där uppsänt för sina livs räddning" [den allra första meningen i boken],
den har inte vunnit gillande av den senaste forskningen.
Hjalmar Lindroth
Den "senaste forskningen" känner jag inte till; tydligen har den antingen inte vunnit gillande, åtminstone inte av NE, eller så har man inte hört talas om den, något som kanske har goda orsaker, kanske inte. Att skären skulle fått sitt namn av munkar är möjligt, men deras inblandning krävs inte av någon av teorierna. Huruvida Linné antytt det ena eller det andra är ju intressant på sitt sätt (och det skulle vara intressant att se belägget), men saknar väl i övrigt betydelse. Om skären i hägrings-situationer kan ses som kulor vet jag inte. Däremot bildar de onekligen en rad utmed horisonten även under normala förhållanden, vilket skulle kunna räcka för epitetet "pater noster". För att beteckningen verkligen kan syfta på radbandet ger bl.a. NE flera exempel på. Där är de rentav sammanfattade i ett eget uppslagsord: paternoster- (av pater noster, se Fader vår, här i betydelsen 'radband'), förled som anger likhet med ett radband. Nationalencyklopedin Exemplen som nämns är paternosterhiss (där korgarna löper i rad), paternosterklinga (med hål eller fördjupningar som kunde användas som radband), paternostertackel (fiskeredskap) samt paternosterverk (grävmaskin där skoporna sitter på ett band som går i slinga). Ännu fler finns i SAOB och Wikipedia. F.ö. daterar Etymonline betydelsen av paternoster = radband till ca. 1250.
Hur den indonesiska ögruppen Kepulauan Tengah fick sitt tidigare namn (Great) Paternoster Islands vet jag inte. Ännu ett marint exempel är fiskarbyn Paternoster vid Paternoster Bay i Sydafrika, den skall ha fått sitt namn efter tacklet eller ett förlist fartyg Paternoster. Här är en som tror på bönen snarare än radbandet: Detta namn är vida spritt och känt över världshaven som beteckning på farliga öar och skär, och anses föranlett av seden bland sjöfarande att läsa bönen Pater noster, Fader vår, när man närmade sig en farlig passage, däremot troligen inte av någon förment likhet mellan raden av skär och ett radband, kallat Pater noster. Dessa skär har sedan urminnes tider varit fruktade av sjöfolk för de talrika förlisningar de vållat. Roger Wadström Sammanfattningsvis tycker jag att radbands-teorin verkar lovande, och bön-teorin i jämförelse tämligen folketymologisk; men några konkretare belägg för det ena eller det andra har jag ännu inte stött på. Referenser:
|