|
KatharernaKatharerna, kättarna, fick sitt namn från grekiskans καθαρος katharos, "ren" Detta är vad som uppges på de flesta ställen. I SAOB uppges att det sannolikt kommer från tyskans quetsen (som senare skrivs quetzen) som betyder "slå sönder", och det som slås sönder är den "rätta" läran, dvs. katolicismen. Den teorin framförs dessutom av Le Roy Ladurie i hans magnifika Montaillou, där en by i 1300-talets Frankrike väcks till liv genom otroligt detaljerade förhörsprotokoll. Det första belägget för ordet kommer från en viss Eckbert av Schönau. På 1150-talet hade denne munk själv träffat kättare, och någon gång efter 1163 skrev han tretton predikningar som är den första detaljerade beskrivningen vi har av rörelsen. Han återger där några namn som folk gav dem: i Flandern Piphles med oklar betydelse, i Frankrike Textores = vävare, efter en extrainkomst som tydligen (enl. Lambert) var tillräckligt illa sedd för att räknas som öknamn, och så tyskarnas ("allmänheten", vulgo) beteckning: Cathari. Eckbert förklarar att dessa katharer, dvs. "de rena", var en kvarleva av de s.k. manikeerna, en gnostisk religion grundad på 200-talet. Visserligen överlevde den ett bra tag österut, men i Europa hade den varit utplånad sedan mycket länge. Att kyrkan höll minnet av just denna religion vid liv beror på kyrkofadern Augustinus utläggningar i ämnet - han hade en gång i tiden rentav utövat läran, och visste alltså vad han talade om. Manikeismen sågs därför som en sorts standard-heresi (i synnerhet som det varit tunnsått med rejäla heretiker sedan man blivit av med arianerna), och följdaktligen fann Eckbert det tydligen logiskt att "hans" kättare skulle kunna spåras till dem. Han tillskriver dem även detaljer som nog är hämtade från Augustinus, och för att ingen skulle tveka om det historiska sammanhanget tillfogades en av dennes texter om manikeismen som appendix till predikningarna. Die KetzerMen för det första kallade sig kättarna själva aldrig för cathari, för det andra hade de ingen känd koppling till manikeerna, och för det tredje verkar det därför desto osannolikare att den tyska allmänheten skulle ha grävt fram en gammal grekisk term som dessutom var smickrande. Bara några årtionden efter Eckberts predikningar lanserade Alain av Lille en helt annan förklaring: Ordet som Eckbert återgav var i själva verket tyska Ketzer, en avledning av Katze, katt - man menade (enl. Alain) att kättarna hade en sådan i sina ritualer som en representant för djävulen, och att deltagarna intygade sin vördnad genom att pussa den i rumpan. Eller vad det nu var. Det går naturligtvis inte att utesluta katharis-etymologin, men nog förefaller katten trovärdigare. Även quetsen-förklaringens pejorativa (nedsättande) kraft ter sig högst blygsam i jämförelse. Catholic Encyclopedia menar att såväl tyska Ketzer som italienska gazzari skulle utgöra förvrängningar av kathari, men det återstår alltså att bevisa. (De erkänner också att "conclusive proofs in favour of genetical dependence of the Cathari on the Manichæans are lacking", men religion och språk är ju också skilda ting.) Referenser:
|
