Naturkatastrofer och massbegravningar

Efter naturkatastrofer med många döda är det viktigt att kropparna snabbt begravs för att undvika smittspridning

Att ha lik liggandes omkring sig är givetvis mycket obehagligt, såväl fysiskt som psykiskt. Men den ofta nämnda risk för epidemier som tas som anledning till att så snabbt som möjligt begrava eller kremera offren efter en naturkatastrof finns inte.

There is no evidence that, following a natural disaster, dead bodies pose a risk of epidemics.

Oliver Morgan, London School of
Hygiene and Tropical Medicine

Det verkar vara en mycket seg och utbredd missuppfattning av döda kroppar är smittsamma.

Johan Giesecke, Smittskyddsinstitutet

The bodies of people who have died in a disaster do not cause epidemics.

Röda Korset

Ett nyckelord här är "naturkatastrof". Situationen är annorlunda under epidemier, när folk dör av sjukdomar. Bakterierna eller virusen finns kvar i kroppen en tid, några timmar eller dagar, och under den tiden är kroppen en smittspridare. Det finns avgjort en poäng med att inte låta sådana ligga och skräpa alltför länge.

För att uttrycka sig krasst så skulle man kunna säga så, att vid olycksfall så brukar man vara frisk och bär inte på en smitta som skulle kunna överföras till någon annan, medan om man däremot är sjuk i en infektion, då bär man på en smitta som kanske till och med tar livet av en, och då bär man med sig den även efter döden en tid, och då utgör man en smittokälla.

Tommie Olofsson, Rättsmedicin Uppsala

Morgan (2004) har med några "rekommendationer för hanterandet av de döda efter naturkatastrofer" som jag här återger. För närmare förklaringar rekommenderas själva artikeln, den är varken särskilt lång eller svårläst (några medicinska termer visserligen men sådana har ingen dött av).

Suggested measures Universal precautions for blood and body fluids Disposal or disinfection of used gloves Avoiding cross-contamination of personal items Washing hands after handling bodies and before eating Disinfection of vehicles and equipment Use of body bags, especially for badly damaged bodies Hepatitis B vaccination No special arrangements, such as disinfection, with disposal of bodies New burial areas sited at least 250 m away from drinking water sources, and with at least 0.7 m of distance above the saturated zone

Förvisso inte riskfritt. Förvisso finns det poänger med att få bort de döda och inte slarva med hanteringen, ha koll på dricksvattnet med mera. Men den stora brådska som det ofta talas om är helt enkelt opåkallad när det gäller "friska lik". Däremot kan den leda till onödiga problem när man i efterhand skall identifiera eller så mycket som räkna de döda.

After a disaster, the top priority is to look after the living. Rushing to bury the dead diverts resources away from rescue efforts and can make it impossible to identify bodies later.

Röda Korset

Referenser:
Oliver Morgan, "Infectious disease risks from dead bodies following natural disasters", Revista Panamericana de Salud Pública maj 2004, vol 15, nr 5, s. 307-312
Oliver Morgan, "Dispelling disaster myths about dead bodies and disease: the role of scientific evidence and the media", Revista Panamericana de Salud Pública juli 2005, vol 18, nr 1, s. 33-36
Röda Korset: Why dead bodies do not cause epidemics
Johan Giesecke, "Döda kroppar smittar inte", Smittskyddsinstitutets nyhetsbrev EPI-aktuellt 27 januari 2005
Tommie Olofsson, Verksamhetschef för den rättsmedicinska avdelningen, Uppsala akademiska sjukhus, intervjuad i Vetenskapsradions veckomagasin, SR P3 22 januari 2010 - länk
David E. Hogan & Jonathan L. Burstein, Disaster medicine (Wolters Kluwer 2007), s. 45
Se även:
Wikipedia: Health risks from dead bodies

Tack till Sven Eriksson som tipsade om den här faktoiden