Tyngdlöshet i rymden

Astronauterna svävar omkring i rymden eftersom de är utanför jordens dragningskraft

I omloppsbana runt jorden så upplever man mycket riktigt tyngdlöshet, men det beror inte på att man är utanför jordens gravitationsfält. Är man 400 km upp så är gravitationen bara aningen svagare än vid jordytan - jämför man med jordens diameter på drygt 12 700 km så är det uppenbart att man nätt och jämt lämnat planeten. Inte heller har det med någon ev. centrifugalkraft att göra.

Man är tyngdlös eftersom man befinner sig i ett fritt fall. Rymdfärjan eller rymdstationen, och allt inuti, faller ner mot jorden som vilken tegelsten som helst, men eftersom man samtidigt färdas framåt med en mycket hög hastighet så blir resultatet en rörelse som följer jordytan.

Vilken skillnaden är mellan fritt fall och frånvaro av gravitation? Lokalt sett, alltså för exempelvis personen som faller, så är den ingen som helst (tills man gör jämförelser med omvärlden, eller när personen når marken); den är inte bara omätbar utan obefintlig. Det var förresten insikten om detta som utgjorde utgångspunkten när Einstein funderade ut den allmänna relativitetsteorin. Knepigt värre.