|
GiljotinenGiljotinen uppfanns av Guillotin (som sedan kom att avrättas med den) Joseph Ignace Guillotin var professor i anatomi och medlem av den efter revolutionen upprättade nationalförsamlingen. Vad han gjorde var att 1789 föreslå halshuggning med maskin såsom varandes en human avrättningsmetod. (Om detta ter sig som ett föga människovänligt förslag så kan man ju begrunda några av de metoder folk använt genom tiderna för att ha ihjäl varandra på. Behöver jag säga mer?) Dittills hade halshuggning med yxa eller svärd varit ett adligt "privilegium", eller åtminstone haft högre status än exempelvis en vanhedrande hängning, kanske beroende just på att den korrekt utförd var snabb och smärtfri. Men så länge som en människa står för utförandet så kan det gå fel; folk har fått käken krossad, hugg har bara gått en bit genom tjocka nackar (det krävs mycket kraft i sammanhanget), med mera. En maskin som hugger med kraft och precision skulle lösa problemet. (Enligt Grauls gick doktorns rekommendation först ut på att alla skulle avrättas med svärd, vilket mötte protester från Paris bödel; ett argument var att svärdet blev slött efter ett enda hugg vilket ju inte låg i tiden om man säger så, ett annat att populasen inte kunde förväntas böja nacke lika väluppfostrat som adeln. Det var då idén om en avrättningsmaskin dök upp.) Förslaget gillades hur som helst, och ett utskott tog sig an uppdraget. Läkaren Antoine Louis gjorde en ritning som den tyske hantverkaren Tobias Schmidt fick förverkliga. (En del källor är osäkra på hur mycket de inspirerades av befintliga maskiner och hur mycket de kom på själv, men det fanns äldre enkla motsvarigheter i Italien, Skottland, Tyskland och Persien.) Under byggets gång provade man naturligtvis konstruktionen ett antal gånger, först på djur och så småningom på döda människor. Vissa justeringar gjordes också, t.ex. den berömda sneda klingan, som ger ett betydligt renare snitt än en rak klinga gör. 1792 användes den för första gången - ursäkta vitsen - skarpt, då Nicolas Jacques Pelletier avrättades med den. Efter ytterligare några förbättringar godkändes maskinen, och stadsfästes i lag; hädanefter skulle alla avrättningar i hela Frankrike utföras med den. Det är tydligt att maskinen inte hade något officiellt namn. Först kallades den Louisette eller Louison efter konstruktören, sedan kom andra gravhumoristiska beteckningar till (som Raccourcissement patriotique, "patriotisk förkortning"), men det som så småningom fastnade var det som hänsyftade på han som ursprungligen lagt förslaget till dess konstruktion, trots dennes protester. Hur blev namnet Guillotin till feminina guillotine? En förklaring (som jag hittade på about.com) menar att den senare formen skulle ha varit lättare att få med i melodier, vilket låter såpass besynnerligt att det kanske är sant. Fast den förklaring som nämns av t.ex. Thomas Carlyle verkar troligare: man skulle ha syftat på maskinen som doktorns "dotter". (Vilket i sin tur påminner om en sträckbänk i Londons Tower som lär ha kommit dit på order av John Holland, och som efter dennes titel benämndes "dottern till hertigen av Exeter".) En till: Ibland får man höra att Dr Guillotin ironiskt nog avrättades med den maskin som bär hans namn. Det stämmer inte - även om han satt fängslad en tid under skräckväldet så dog han 1814, vid 75 års ålder, på helt naturlig väg. Då är det mer ironiskt att det var Ludvig XVI som den 25 mars 1792 stadsfäste maskinen - hans eget möte med densamma inföll den 21 januari 1793. (Påståendet förekommer t.ex. i en anekdot om den faktoid-omsusade Winston Churchill; denne skulle i en debatt 1931 ha nämnt att Dr Guillotin avrättades av sin egen uppfinning, men avbröts av någon som ropade "No, he was not!" Varpå Churchill svarade, "Well, he ought to have been." - Jag har inte tagit reda på om detta inträffat.) Till slut: Giljotinen har använts summa en gång i Sverige, då Alfred Ander 1910 blev den (i skrivande stund) siste att avrättas i landet. Referenser:
|
