Flugornas sugfötterI den beskrifvande zoologien nyttjas detta namn [Acetabulum] om de hudbildningar i form af sugkoppar, med hvilka t. ex. flugorna äro försedda i spetsen af sina fötter. Nordisk Familjebok (1876) Flugor har inte sugkoppar eller sugfötter. Det som gör att de sitter fast är deras "trampdynor", pulvilli, med en mikroskopisk, klibbig päls. Det är främst detta klibb som gör att de kan sitta i taket. När flugan skall lyfta fötterna så vrider och bänder de på dem, samt använder de kloliknande sakerna för att "skära loss" pälsen. Det låter lite omständligt men fungerar uppenbarligen utmärkt.
Artikeln på LiveScience kan ge intrycket att denna idé är ny. Det är den nu inte; Lees och Hardie nämner till exempel Dewitz 1884. Eller se följande citat ur en mycket utförlig beskrivning från 1908 av anatomin hos husflugan Musca domestica (jag är särskilt förtjust i inledningen; så talar en expert!): These organs about which so much has been written consist of a pair of curved lateral claws or "ungues" which subtend a pair of membranous pyriform pads - the pulvilli. The pulvilli are covered on their ventral sides with innumerable, closely-set, secreting hairs by means of which the fly is able to walk in any position on highly polished surfaces. C. Gordon Hewitt Och frågan har verkligen studerats ingående genom åren. Klister och adhesion (molekylär vidhäftning), eventuellt i kombination, verkar ha legat bäst till. Litteraturen är stor och svårgenomtränglig. Att det inte är frågan om sugkoppar är dock klart. Referenser:
Tack till Ulrik Fallström som tipsade om den här faktoiden |