|
Nobelpriset i ekonomiAlfred Nobels testamente anger att pris skall delas ut i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred. Dessa priser utgör nobelprisen - eftersom Alfred är död kan inga nya nobelpris instiftas, med mindre än att någon bortglömd klausul hittas i testamentet.
1968 fyllde Sveriges Riksbank 300 år. I samband med att detta firades instiftades ett pris som fick heta "Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne", ett namn som godkändes av Nobelstiftelsen (som f.ö. bestämt sig för att inte inrätta ytterligare "nobelpriser"). Dess penningsumma är lika stor som nobelprisens, och det delas som bekant ut vid samma ceremoni, men pengarna kommer inte från Nobelstiftelsen utan från Riksbanken, och det är inte mer nobelpris än det "Hexmasters pris i fnoskighet till Alfred Nobels minne" som jag instiftade alldeles nyss och som Riksbanken kan få om de hör av sig. Då och då kommer förslag om att man borde inrätta ytterligare Nobelpris, till exempel i matematik eller i miljövård. Stiftelsen, liksom prisutdelarna, har avvisat sådana propåer. Man har ansett sig bunden av testamentet - och frågar sig också var man skulle hamna om man släppte fram nya Nobelpris eller motsvarande pris. I ett avseende har man emellertid frångått principen och inrättat ett nytt pris. Det gäller ekonomipriset. Det skall inte likställas med ett Nobelpris och kallas också Pris i ekonomiska vetenskaper till Alfreds Nobels minne. [...] Det rådde stor tveksamhet inom Nobelinstanserna till att acceptera priset. Propagandaverksamheten för priset var intensiv, särskilt från riksbankschefen Per Åsbrinks sida. [...] Ekonomipriset har också fortsättningsvis varit kontroversiellt. Lars Gyllensten, ordförande i Nobelstiftelsen 1987-1993 Referenser:
|
