|
Man ska inte bada när man just ätitAtt detta inte är sant är experterna numer överens om. Här är en: Det finns ingen som helst sanning i att man skulle få kramp i vattnet av att äta för mycket eller för tätt inpå badet ... Det förhåller sig faktiskt precis tvärtom: Om man inte har ätit innan man ger sig ut och simmar, finns det risk för kramp i musklerna ... Tyvärr har vi själva bidragit till att sprida den här 'sanningen' i gammalt utbildningsmaterial, fram tills för kanske 20 år sedan. Mona Lisa Wernesten, utbildningsansvarig Återstår att ta reda på hur det hela började. Felfinnaren Alfie Kohn hittade en broschyr som Röda Korset (i USA, antar jag) publicerade "för över femtio år sedan" (hans bok skrevs 1990), i vilken anges att bad direkt efter maten kan ge upphov till magkramp, ev. med dödlig utgång. Medicinsk expertis som Kohn frågade kände inte till sådan magkramp överhuvudtaget.
Sedan han ätit precis före doppet drabbas Långben av svårartad kramp (som synes dock ej bara i magen) i Disney-filmen How to swim från 1942, eller något senare än Kohns Röda Kors-broschyr. Jag har även hittat uppmaningen i betydligt äldre källor, från båda sidor Atlanten. 1902 beskrev livräddaren Peter S. McNally från Boston vad som är farligast när man badar: In speaking of the general theories regarding the cause of drowning, he said they were, in the main, erroneous. Cramps were frequently regarded as the direct cause, but in a great many instances McNally claims that heart disease or apoplexy was the direct cause, as proved by postmortems. The only dangerous cramp, he said, was that which attack the stomach, arising from indigestion. This was usually fatal, and in many cases was superinduced by the person "cooling off" before entering the water, or plunging in when the body was overheated. The body should be in a glow when the bather goes in to bathe, so that it can withstand the shock of sudden immersion. New York Times, 14 april 1902 I en svensk skolbok som trycktes 1912 (10:e upplagan, vet inte när det citerade faktiskt skrevs men författaren avled åtminstone 1891) står det kort och gott att "man bör icke bada strax efter en måltid". En något mer detaljerad förklaring, som förresten inte har ett dugg med kramper att göra, ges i en annan skolbok från samma tid: Under de båda närmaste timmarna efter en hufvudmåltid bör man ej bada. Genom matsmältningen ökas blodmassan betydligt, och om då blodet samtidigt genom bad plötsligt drifves från huden, så kunna de inre organen lätt blifva öfverfulla af blod. Först sedan blodmassan åter hunnit något minskas genom utsöndring, är denna fara afvärjd. Berg & Lindén, Lärobok i Naturkunnighet (1901) På bloggen Paradisgatan citerar "linda" Simfrämjandets simregler ur Börje Tolgfors Modern Simundervisning från 1962, regel n:o 3: Bada aldrig med full mage. Det kan gå bra, men inte alltid. Vid en undersökning av 44 drunknade fann man, att 30 av dem brutit mot denna föreskrift. De siffrorna talar för sig själva. En undersökning där man obducerar fyrtiofyra drunkningsoffer borde inte vara fullständigt omöjlig att leta reda på, om den verkligen gjorts, vilket ju inte är självklart. Oavsett så är det sannerligen inte mycket till siffror eftersom man ju inte får reda på något om övriga faktorer. Simkunnighet, tid på året, tid på dygnet, plats på jorden..? Och sist men inte minst, har man ätit har man kanske också druckit - tog man möjligen reda på hur många som hade varit berusade? Vad hade då den tidens medicinskt lärde att säga? En tämligen utförlig läkarbok från 1958 nämner två sorters magkramper (cardiospasmus och pylorospasm) som inte har någon som helst relation till bad-efter-maten-krampen. Om riskerna med att bada efter att man ätit står intet. Bengt af Klintberg har tagit itu med denna myt i sin Glitterspray. Där spårar han påståendet tillbaka till senare delen av 1800-talet då det blev fashionabelt att åka till badorter och bada i havet. Det var en dramatisk nymodighet för många, och det är inte förvånande att många manade till försiktighet med det nya. Mytens historik i USA går han dock inte in på. Avslutningsvis Svenska Livräddningssällskapets Mona Lisa Wernesten igen: Såna här myter, som nästan sitter i ryggraden hos folk, är väldigt svåra att avliva. Helt riktigt, och allra svårast är det när man inte försöker, genom att t.ex. publicera en dementi på sin hemsida, vilket väl vore ett bra ställe att börja på. De lär åtminstone ha skrivit om det hela i tidningen Livräddaren. Om magkramp Se här vad dykarhemsidan fridykning.se har att säga om syrebrist: Syrebrist är ingenting man känner. Syret i kroppen omvandlas under arbete till koldioxid. Det är koldioxiden som kroppen mäter och när det blir för mycket så sänds en signal till diafragman (muskeln i mellangärdet som du andas med) och den dras ihop reflexmässigt (andningsreflex). Det känns som kramp i magen - mycket obehagligt. Se där - en badrelaterad åkomma som kan beskrivas som "magkramp"! Syrebrist, eller rättare koldioxidöverskott, är nu förhoppningsvis inget som man upplever under vanligt badande, men det är den avgjort bästa ledtråden till mytens ursprung jag hittat hittills. Hur Alfie Kohns medicinska expertis kunde missa den begriper jag inte; var det möjligen så att de inte hade fantasi nog att koppla ihop "reflex" och "kramp"? Visst är de olika saker, men man får vara väldigt mycket expert för att inte förknippa det ena med det andra i det aktuella fallet. NE beskriver talande nog reflexen i betydligt mildare ordalag än fridykaren; hög koldioxidhalt "...stimulerar receptorer, känselkroppar, intill de stora pulsådrorna, vilket genom en nervreflex orsakar ökade andningsrörelser" - inte en antydan till kramp, men så har den skribenten säkert aldrig känt av det hela i verkligheten. Här är nu min Teori: Vid syrebrist kan man erfara den s.k. andningsreflexen, som innebär att diafragman drar ihop sig på ett krampliknande sätt. En gång i tiden har man dragit slutsatsen att man löper större risk att råka ut för detta när magen är sysselsatt med att smälta maten, vilket inte är en helt orimligt tanke, åtminstone om man glömt bort att man får låta bli att andas en god stund för att "krampen" skall uppstå. Voilá - "bada inte direkt efter maten". Referenser:
En referens jag ser fram emot att foga till listan:
|
