Hexmasters Faktoider: Världsmarknad på fem datorer

"Jag tror att det finns en världsmarknad för kanske fem datorer"
- Thomas Watson, VD för IBM, år 1943

Det äldsta belägg jag själv har hittat är från 1984: Christopher Cerf & Victor Navaskys The Experts Speak, "the compendium of authoritative misinformation".

En annan som letat heter Kevin Maney. När han skrev en biografi om Watson försökte han leta reda på citatets ursprung, men lyckades inte hitta något äldre belägg än ett inlägg på Usenet från 1986.

På Wikipedia nämns dock att ett snarlikt uttalande diskuterades på Usenet 1985, det skulle ha gjorts av en långt mindre celebritet än Mr Watson:

However, in 1985 the story was discussed on Usenet (in net.misc), without Watson's name being attatched. The original discussion has not survived, but an explanation has; it attributes a very similar quote to the Cambridge mathematician Professor Douglas Hartree, around 1951:

I went to see Professor Douglas Hartree, who had built the first differential analyzers in England and had more experience in using these very specialized computers than anyone else. He told me that, in his opinion, all the calculations that would ever be needed in this country could be done on the three digital computers which were then being built -- one in Cambridge, one in Teddington, and one in Manchester. No one else, he said, would ever need machines of their own, or would be able to afford to buy them.

Eftersom världens första helt elektroniska dator ENIAC började konstrueras 1944 så kan man fråga sig vilken sorts datorer Watson tänkts mena. Kanske mekaniska räknemaskiner, likt de som professor Hartree konstruerade på 30-talet? Eller de likaledes (elektro)mekaniska räkne- och bokföringsmaskiner som länge var IBM:s stora grej?

I citatet (inkl. de från 1986 och 1984) utnämns ofta Watson till IBM:s styrelseordförande ("chairman of the board"), vilket han formellt inte blev förrän 1949. (Sen är det en annan sak att han sedan långt tidigare varit företagets obestridlige Ledare.)

Det kan även nämnas att Thomas Watsons son också hette Thomas Watson, och att även han varit IBM:s styrelseordförande. Eftersom junior tjänstgjorde som pilot under andra världskriget hade han 1943 annat att göra än att fälla kommentarer om de elektroniska datorernas ev. världsmarknad, om han alls kände till dem. Strax mer om honom.

Relaterat: Matematikern Eric Wagner har bl.a. följande att berätta från datorernas barndom, min markering:

I arrived at IBM at 8:30 in the morning on June 15, 1953. IBM was a much smaller company in those days and it was still under the direction of Thomas J. Watson Sr -- the founder of the company.

At that time IBM's major business was in tabulating machines, card punches, card readers, typewriters, time clocks, and other such mechanical devices. However it was becoming obvious to IBM management that there was a lot of potential in the computer market. I was told that the real decision to go into computers was not made by Thomas J. Watson Sr. but rather by his son, Thomas J. Watson Jr. Part of the story is that he decided that it would be very good for the company's prestige and that, with a little luck, they might sell as many as thirty-five computers. Whether or not that story is true is hard to say, but certainly there were many people around at that time who did not believe that computers were going to be much than special toys and tools for scientists.

I Thomas J. Watson Jr:s bok IBM & son beskriver denne sitt liv, sin far och IBM. Han har åtskilligt att säga om den period från mitten av 40-talet och framåt, då övergången från räknemaskiner med hålkort till elektroniska gradvis blev allt tydligare för allt fler; och som Wagner nämnde så trodde sonen verkligen betydligt mer på elektroniken än fadern.

I synnerhet kapitel 18 kan rekommenderas för den som är mest intresserad av detta. Ett enda citat för att försöka återge huvudpersonens uppfattning om händelseutvecklingen, ett ämne som är långt mer spännande än vad det fåniga "fem datorer"-citatet ens skulle kunnat antyda:

Far trodde först att den elektroniska datorn inte skulle påverka IBMs verksamhet. I hans ögon hörde hålkortsmaskiner och stora matematikmaskiner hemma på helt olika områden. En datorrevolution kunde mycket väl svepa genom forskarvärlden, men på redovisningens område skulle hålkorten härska oinskränkt.

[...]

Jag menar inte att far fullständigt blundade för den utmaning som datorerna innebar. Han trodde att ingen kunde slå IBM när det gällde att bygga jättestora matematikmaskiner för vetenskapliga ändamål. För honom var det vad de nya datorerna var till för. Han ville bevisa IBMs kompetens på området, och våren 1947, då jag fortfarande bara var vice försäljningschef och ägnade nästan all min tid åt den avdelningen, kallade han till sig ingenjörerna som hade arbetat på Mark I [elektromekanisk dator byggd 1944 av IBM] för Harvards räkning. Han underrättade dem om att han ville ha en ny "superräknare" som skulle vara den "bästa, snabbaste, största, bättre än Harvardmaskinen och absolut bättre än ENIAC". De fick använda vakuumrör om maskinen fungerade bättre på det viset, men han ville ha ett färdigt resultat på åtta månader.

Harvard Mark I nämns helt kort på sid 136. I hela boken har jag dock inte hittat en antydan till det kända citatet, vilket nog snarare beror på att den förra skrevs ungefär när det senare började ta fart. (Att Watson Jr skulle skämmas å sin fars vägnar verkar mindre troligt, då de som sagt hade olika uppfattningar om marknadens efterfrågan av elektronhjärnor.)

Under dessa hotfulla dagar [i början av Korea-kriget] framlade Birkenstock och Hurd en plan som var mycket djärvare än jag hade väntat. De hävdade att vi borde bygga en stor vetenskaplig dator, som skulle fungera på alla försvarsområden de hade studerat. "Den löser förmodligen inte allas problem helt och hållet, men den kommer att lösa nio tiondelar av dem", sade Hurd till mig. Han trodde att vi skulle få avsättning för så många som 30 exemplar.

Det gällde alltså inte elektroniska datorer i stort utan en specifik modell. Den skulle så småningom bli känd som IBM 701, "Defense Calculator". Enligt Wikipedia installerades 19 system, så Hurds uppskattning var alltså optimistisk.

Not: IBM grundades inte av Watson d.ä., det gjorde Hollerith 1888; "Tabulating Machine Company" som det hette då.

Världsmarknad för fem datorer