Hexmasters Faktoider: Fred i vår tid

Det skall medges att faktoiden i detta fallet sannerligen inte är stor - for, inte in. Det är allt.
Å andra sidan ger det tillfälle att studera hur det famösa fördraget togs emot på sin tid, Chamberlains tilltänkta fredspris m.m., vilket även förklarar faktoiden om Hitlers fredspris. Så se det som ett svepskäl.

De kända (film)bilderna är från flygplatsen, där den hemkomne premiärminister Chamberlain beskrev det färska München-fördraget, i vilket Tjeckoslovakien fick avstå en god bit land mot ett tyskt löfte om fred:

We, the German Führer and Chancellor, and the British Prime Minister, have had a further meeting today and are agreed in recognizing that the question of Anglo-German relations is of the first importance for our two countries and for Europe.
We regard the agreement signed last night and the Anglo-German Naval Agreement as symbolic of the desire of our two peoples never to go to war with one another again. We are resolved that the method of consultation shall be the method adopted to deal with any other questions that may concern our two countries, and we are determined to continue our efforts to remove possible sources of difference, and thus to contribute to assure the peace of Europe.

Efter att ha firat fördraget hela dagen läste han på kvällen (därav slutklämmen) upp samma text för folkmassorna vid 10 Downing street, och lade även till de ord som sedermera blivit det enda som eftervärlden minns honom för:

My good friends, for the second time in our history, a British Prime Minister has returned from Germany bringing peace with honour.
I believe it is peace for our time ...
Go home and get a nice quiet sleep.

Det som Chamberlain sade var alltså "peace for our time", inte "peace in our time" - om man skall vara petig. Om det finns någon subtil betydelseskillnad mellan uttrycken vet jag inte, men det var nog heller inget som Chamberlain tänkte på. Hans huvudsakliga retoriska poäng verkar ha varit "peace with honour", där den första gången skall ha varit när premiärminister Benjamin Disraeli 1878 kom hem från en kongress i Berlin, där Europas stormakter och det Osmanska riket försökt komma överens om hur kartan över Balkan skulle se ut. "Fred med ära" används inte särskilt ofta nuförtiden - vad det kan bero på - men verkar ha haft en viss utbredning som bevingat ord, och finns t.ex. med hos Pelle Holm.

Att citatet blivit känt som "peace in our time" beror nog på den formuleringens anor. Det förekommer i den anglikanska kyrkoordningen:

Minister: Give peace in our time, O Lord.
All: Because there is none other that fighteth for us, but only thou, O God.

- liksom i titeln på en bok, Peace in Our Time: Addresses on Europe and the Empire (1928), av Nevilles halvbror Austen Chamberlain. Denne är inte särskilt känd idag, men fick Nobels fredspris 1925.

Idag ses Chamberlain allmänt som en sorglig figur och höjden av naivitet. Samtidens syn sträckte sig hela vägen mellan just den uppfattningen och dess motsats - även i Norge, ironiskt nog. (Dock inte hälften så ironiskt som om Chamberlain faktiskt hade fått fredspriset 1938, vilket han i så fall skulle ha tagit emot sexton månader, så när som på en dag, före den tyska invasionen.)

Det er ikke populært å ytre tvil om det Chamberlain gjorde i München eller å advare mot at Norge roper ham et dundrende hurra for München-avtalet.

That Neville Chamberlain will be awarded the Nobel Peace Prize was taken for granted by the Norwegian press.

Folkmassorna jublade, biskopen av Canterbury utlyste allmän tacksägelsedag och Downing Street dränktes i brev, blommor, metspön och paraplyer.

Metspön och paraplyer? - De förklaras inte i artikeln, men Chamberlain gillade att meta, och paraplyet var en annan "personlig symbol"; man skulle närmast kunna jämföra med Fälldins pipa.

"Peace in our time"