|
Här Var FelTom Burnams klassiker Dictionary of Misinformation från 1975
(på svenska Här Var Fel, Aldus 1976) är en stor inspirationskälla
för alla felfinnare; där avlivas hundratals mer eller mindre utbredda
missuppfattningar.
(Bokens största brist är dock den fullständiga avsaknaden av referenser; det är inte alltid enkelt att förstå hur han kommit fram till saker och ting, vare sig de är korrekta eller inte.)
Saven stigerSaven stiger: Saven rör sig inte vertikalt utan horisontellt, från stammen och ut till grenarna (Följande beskrivning bygger på texter av Erling Ögren, växtfysiolog, SLU, som publicerats i Skogssveriges frågespalt). Vatten transporteras från rötter till blad genom ett rörsystem uppbyggt av döda celler, s.k. xylem. De utgör nerverna i bladen samt en del av veden i trädet. På bladens ytor finns små porer som kallas klyvöppningar. Under dagen hålls de öppna för att släppa in den koldioxid som behövs i fotosyntesen, vilket även leder till att vatten passerar ut. Nästan allt vatten som växter förbrukar går åt på detta sätt; en solig sommardag kan en trädkrona släppa ut flera hundra kilo vatten. När vattnet passerar ut genom klyvöppningarna uppstår ett undertryck, ett "sug" i bladets xylem. En stor trädkrona med hundratusentals blad/barr kan utveckla ett undertryck på 20-30 atmosfärer*. Vatten pressas då från rötterna genom xylemet och upp till bladen. När trycket sjunker i rötterna, kan vatten i sin tur röra sig från marken till rötterna. Vattentransporten drivs alltså av tryckskillnader, inte av kapillärkraft eller osmos. En förutsättning för att detta skall fungera är att det inte kommer in luft i xylemet - det vet alla som fått luft i bromssystemet. Om xylemet fylldes med luft skulle vattenpelaren kollapsa och trädet vara dödsdömt. På vintern fryser vätskan. Eftersom is bara kan lösa små mängder luft bildas luftbubblor i isen. När isen tinar på våren stiger luftbubblorna och samlas ev. till större bubblor. Xylemet måste därför avluftas. Detta åstadkoms genom att lösta ämnen, t.ex. socker, pumpas in i rötternas xylem. Genom osmos följer vatten med in i xylemet, trycket stiger, och sockerlösningen, dvs. saven, pressas upp i systemet och tar med sig luftbubblorna på vägen. Saven stiger alltså mycket riktigt på våren - nerifrån och upp. Men den finns inte kvar i trädet över sommaren för att sjunka tillbaka på hösten; den utgör helt enkelt trädets avluftning. * Undertryck? En gas kan inte förmedla tryck lägre än noll, dvs. vakuum, men trädens kapillärsystem kan det. Uppgiften är alltså korrekt.
Referenser:
Kinesisk grammatikKinesisk grammatik: Kinesiskan har ingen grammatik alls i den västerländska betydelsen eftersom orden är oböjliga Grammatik i vilken betydelse som helst omfattar ordböjning, men dessutom mycket annat. Naturligtvis har kinesiskan grammatik. Äldre språk är enklareKinesisk grammatik: Äldre språk har enklare grammatik Tom menar att kinesiskan saknar grammatik (fel) eftersom det är så gammalt, medan ex.vis finskan, som är ett nytt språk (fel), har en mycket komplicerad grammatik, och att denna förenkling-genom-åldrande är en allmän regel (fel). F.ö. har även Alf Henrikson, som borde veta bättre, varit inne på samma resonemang, nämligen att språk med tiden "nöts", alltså förenklas. Det går inte att generalisera på det viset. Alla språk förändras med tiden - vissa förändringar gör dem mer komplicerade, andra mindre. Dessutom är ett språks "ålder" sällan något självklart begrepp; när har språket X undergått såpass stora förändringar att det blivit till det nya språket Y? Ja, därom kan man tvista.
Referens:
Finskans historiaKinesisk grammatik: Finskan uppkom i mitten av 1800-talet. Japp, tre grodor på samma uppslagsord! Det stämmer att det finska skriftspråket standardiserades i mitten av 1800-talet; fram tills dess hade alltså talspråkets dialekter avspeglats i skriften. Men språket i sig är naturligtvis mycket, mycket äldre än så. Finskan är rentav känt för för att vara ett "kylskåp", där många gamla eller urgamla ordformer bevarats bättre än i omgivande språk.
Referens:
Blended whiskySkotsk whisky: Med skotsk "blend" menas något helt annat än amerikansk "blend" Detta är blended (dvs. blandad) whisky: Maltwhisky (dyr och god "riktig" whisky) blandas med grain whisky (neutralt och jämförelsevis billigt brännvin) för att få en blandning som är både prisbillig och god. Detta tillämpas i såväl Skottland som USA. Tom påstår att blandningsförfarandet i Skottland inte syftar till att göra blandningen billigare utan tvärtom, vilket en titt i vilket Bolag som helst motbevisar. Vidare: I en skotsk blend ingår som regel flera sorters maltwhisky. Enligt läsaren Björn Sandberg finns det tydligen de som tror att en skotsk blend är en blandning enbart av olika sorters maltwhisky, vilket alltså är fel; en sådan dryck, som inte är "utspädd" med grain whisky, får kallas pure malt eller vatted malt. (Enl. scotchwhisky.net är det är en ganska ovanlig typ, vilket bekräftas av att jag i skrivande stund hittar summa en sådan på Systemet.) En whisky som utgörs av en enda maltwhisky får kallas single malt, vilket är det man brukar mena när man pratar om maltwhisky. Även dessa utgör dock som regel blandningar, av whisky framställd på samma destilleri men vid olika tillfällen; en whisky som till 100% framställts vid ett och samma tillfälle får kallas single cask.
Referenser:
SardinenSardin: Det finns ingen levande fisk som heter så Här i Sverige kallades länge en viss sorts konserverad skarpsill för sardiner, men visst finns det en fisk som heter sardin även när den simmar i havet. Att "sardin" bara skulle vara ett handelsnamn är så uppenbart fel att, jaa, har det kanske med översättningen att göra? Den brisling som ligger i Gustav V-burkarna är skarpsill den med. Liksom ansjovisen, som är ännu ett fall där beredd skarpsill fått namn efter en befintlig fisk. (Är "sill" inte fint nog, eller vad?)
Referenser:
Den första världsomseglingenMagellanes, Fernando: Den förste att segla jorden runt var inte Magellan utan Drake Visst är det så att Magellan (Magalhães i portugisisk originalstavning) dödades på Filippinerna, alltså efter grovt räknat två tredjedelar av vägen mellan Spanien och Spanien. Men expeditionen fortsatte, nu under ledning av Juan Sebastian Elcano, och 1522 kom man hem igen efter tre år på haven. Av fem fartyg med 265 mans besättning återstod nu bara ett enda fartyg med 18 man, vilka alltså var de allra första världsomseglarna. Under en tidigare expedition kom Magellan såpass långt österut som Moluckerna. Eftersom dessa öar ligger aningen öster om Filippinerna, och bara något sydligare, så kan Magellan verkligen kallas för den förste världsomseglaren (tack till Tore Kullgren för tipset). Där köpte han dessutom en slavpojke från Filippinerna som han kallade Enrique, och som senare följde med på den långa resan; denne kan alltså också räknas som den förste som rundat jordklotet från punkt till punkt, om än ofrivilligt. Sir Francis Drake ledde den andra världsomseglingen åren 1577-80.
Referenser:
|
