|
Bolivianska statskupperNästan 200 much of its subsequent history has consisted of a series of nearly 200 coups and countercoups CIA Factbook: Bolivia En gång i tiden fanns det en spansk koloni i Sydamerika som hette Övre Peru. Efter en del frihetskrigande mot det gamla landet förklarade man sig 1825 självständigt och tog sig så småningom namnet Bolivia. Även i fortsättningen skulle landets historia bli stormig, med åtskilliga krig, statskupper och andra oroligheter. Det sägs rentav att landet har världsrekord i statskupper: man hittar lätt uppgifter på uppemot 200 sedan 1825. Vilket land som har rekordet vet jag inte, men att det skulle inträffat så många i Bolivia är helt enkelt inte sant. Faktoiden kan spåras till 1918 då Nicanor Aranzaes gav ut sin Las revoluciones de Bolivia, "Bolivias revolutioner". Där summerade han, eller återgav någon annans summering, av 185 oroligheter under perioden 1826-1903. De sträckte sig från faktiska revolutioner och statskupper till misslyckade försök i den stilen och ända ner till lokala upplopp. Aranzaes klumpade icke desto mindre ihop dem som "revolutioner". Ibland är det inte svårare än så att skapa en myt. Often these were no more than passing infringements of public order in the provinces but they were, nevertheless, decidedly frequent, and there were few years up to the War of the Pacific* that were free of disorder. James Dunkerley, pol. professor * Stillahavskriget 1879-83. Även kallat Salpeterkriget efter den främsta krigsorsaken. Det gick uselt för Bolivia som inte bara förlorade mycket land - innan dess var det alltså betydligt större - utan även all sin Stilla havs-kust. Nej, man ska inte överdriva friden - bara år 1848 förekom femton uppror, men ett land där det ens skulle kunna förekomma så många revolutioner eller statskupper värda namnet under så kort tid går det knappt att föreställa sig. (I uppräkningen nedan anges två statskupper för just revolutionsåret 1848, som det av lokala skäl kallas i Europa.) En källa, som hans politiska verksamhet till trots man ändå kan lita på i just denna fråga, är Carlos Mesa, historiker, journalist, TV-kommentator och så småningom även republikens president 2003-2005. I sin bok med den talande titeln Presidentes de Bolivia: Entre Urnas y Fusiles, "Bolivias presidenter: Mellan valurnor och gevär", klassificerar han landets regeringar efter respektive tillträdesmetod som följer: Konventionella statskupper, militära maktövertaganden och liknande: 23
Överföringar av regeringsmakten från en de facto-regering till en annan: 7
Inbördeskrig, folkliga resningar och revolutioner: 3
Illegala maktövertaganden, från konstitutionell till de facto-regering: 2
Övriga: 2
Av de 37 de facto-regeringarna fram till Mesas sammanställning 1990 hade 27 varit militära, 4 civila/militära, samt 6 helt civila. Mindre än en tredjedel av Bolivias regeringar har kommit till makten via statskupper. (Alla de onekligen många statskupperna genomfördes heller inte av militärer, så blev t.ex. José María Linares 1857 landets första icke-militäre president genom just en statskupp.) Probablemente la cifra de este libro haya sidor la que originó ese recuento hoy famoso internacionalmente. De ser así, el número de 200 sería realmente pequeño si consideramos los más de 87 años que median desde su publicación, pero es evidente que lo menos que podemos exigir es un mínimo de rigor, no en Aranzaes que escribió una obra sin intenciones críticas, sino en quienes lo toman sin ningún criterio selectivo y valorativo. Troligen är det uppgiften från denna bok [Aranzaes] som gav upphov till det antal som idag är internationellt känt. Om så vore, skulle siffran 200 faktiskt vara låg med tanke på att det gått 87 år sedan den publicerades [detta avser uppenbarligen summeringen fram till 1903], men det är uppenbart att det minsta vi kan begära är ett minimum av noggrannhet, inte av Aranzaes som skrev en bok utan att ens försöka skilja rätt från fel, utan av de som tar uppgiften för given. Carlos Mesa Detta är en god poäng: Att skapa tokigheter är en sak, en helt annan när annars omdömesgilla personer tar dem till sig och sprider dem vidare utan att ens reflektera över ifall de verkar rimliga eller inte. Om man jämför med andra faktoider i samma stil så har sådana här stora tal tenderat att öka efterhand. Så har inte skett i detta fall. Tvärtom ser man än idag en uppgift som fortfarande bara snuddar vid 200 - det skulle kunna vara orolighets-talet fram till 1903 plus de faktiska statskupper som inträffat sedan dess. Eller så har man helt enkelt rundat av. Det är möjligt att faktoiden fick särskild uppmärksamhet under den intensiva och brutala tiden 1978-80 då det inträffade hela fyra faktiska statskupper, kontra-kupper och vad de kallats. Nog så anmärkningsvärt, men ändå en bit under Aranzaes 2,4 revoluciones per år. Det allra mest anmärkningsvärda är, som sagt, att en så grov överdrift levt kvar i alla dessa år. Referenser:
Tack till Hans Norebrink som tipsade om den här faktoiden och
|
