|
Biblioteket i AlexandriaFörstördes av Caesar
Huruvida biblioteket som mest rymde 400 000 bokrullar eller 700 000, eller rentav 1 000 000, är en öppen fråga som vi aldrig lär få svar på, men att alla eller nästan alla skulle ha förstörts år 48 eller kanske 47 f.Kr. finns det starka belägg som talar emot - men praktiskt taget inget som talar för. För det första så utgjordes det berömda kungliga biblioteket i Alexandria inte av en enda byggnad, utan av flera. (Det var f.ö. en del av forskningsanläggningen Museion, "åt muserna helgad plats", vilket fortfarande varje museum påminner om.) År 48 f.Kr. flydde Caesars fiende Pompejus till Egypten, där han så småningom blev mördad. När Caesar hunnit fram blev han istället inblandad i tronstriden på Kleopatras sida (noga räknat Kleopatra VII, även om hon är avgjort mest känd finns det alltså några till). Vid ett tillfälle lät Caesar sätta eld på fiendeskepp i hamnen. Elden spred sig, och ungefär här börjar de lärdes uppgifter att divergera. Wikipedia beskriver en sammanställning gjord av en viss Edward Parsons. Denne listar flera antika skribenter som, om Förstörelsen verkligen ägt rum, rimligtvis borde ha nämnt något om den, men som, såvitt vi vet, inte gör det. Bland dessa räknas såväl Caesar själv som hans fiender. Det äldsta belägget för att biblioteket skulle ha lidit någon nämnvärd skada kommer från
Seneca, som år 49 e.Kr. nämner att 40 000 volymer förstördes (tydligen nämner han inte
Caesar vid namn). Problemen är dels att nästan ett sekel gått, en tidrymd under vilken ingen
verkar ha intresserat sig för händelsen, dels att det "bara" är en bråkdel av hela bokbeståndet
som gått åt.
när fienden [Achillas] försökte att skära av honom [Caesar] från hans flotta, så tvingades han att slå tillbaka med eld, och denna spred sig från hamnen och förstörde det stora biblioteket Plutarchos, Caesar Några fler källor räknas upp, med olika detaljuppgifter, och samtliga efter år 100 e.Kr. Slutsatsen kan bara bli en: Det i princip enda belägg vi har för att biblioteket förstördes är Plutarchos påstående. Eftersom det, utöver de indicier som nämnts, finns belägg för att biblioteket fanns kvar även under dennes egen tid, så är det uppenbart att hans uppgifter kan lämnas utan avseende, som det heter i juridiken. Ett förslag är att branden i hamnen förstörde ett magasin där en viss mängd bokrullar förvarades. En sådan händelse har ju inte alls samma dignitet som om hela biblioteket gått åt, och skulle kunna förklara såväl källornas tystnad som Senecas uppgift, i synnerhet om han (med eller utan flit) överdrev antalet bokrullar. Det kan även ha varit frågan om kopior av böcker som redan fanns i biblioteket, och då blir ju deras förstörelse ännu mindre intressant. Från medeltiden kommer uppgifter om att kalifen Omar (den andre efter Abu Bakr) på 600-talet (alltså i början av den muslimska expansionen) skulle ha stått för bibliotekets förstörande, en episod som ibland kryddas med påståenden som att böckerna skulle försett de allmänna baden med bränsle i sex månader etc. Wikipedian avfärdar uppgiften helt, NE nämner den inte ens. Att det rör sig om en skröna, tvivelsutan i svartmålande syfte, bevisas om inte annat av att biblioteket på Muhammeds tid var förstört sedan länge. Lionel Casson för fram teorin att hela palatsområdet i Alexandria, inklusive Museion och biblioteket, skulle ha förstörts 270 e.Kr. då kejsar Aurelianus förde hårda strider mot det kortlivade s.k. palmyrenska riket (en utbrytning från det romerska riket, omfattandes området från Syrien till Egypten, och med huvudstad i Palmyra). År 391 beordrade kejsar Theodosius att samtliga hedniska tempel skulle förstöras, alltså även det "åt muserna helgade" Museion. Enligt uppgift var det ärkebiskop Theophilus som stod i spetsen - alltså varken en hedning eller muslim, utan en kristen. Visserligen hade biblioteket då varit på dekis sedan ett tag, och där fanns nog bara kvar en bråkdel av de böcker som funnits där som mest, hur många det nu kan ha varit, men såvitt vi vet var det då och därför det slutgiltigen förstördes. Civil wars, decreasing investments in maintenance and acquisition of new scrolls and generally declining interest in non-religious pursuits likely contributed to a reduction in the body of material available in the Library, especially in the fourth century. The Serapeum was certainly destroyed by Theophilus 391, and the Museum and Library may have fallen victim to the same campaign. Wikipedia Referenser:
|
