Tänka fritt är stort men tänka rätt är större
Tänk som ni blir tillsagda
Thomas Thorilds berömda devis, skriven med gyllene bokstäver i sten ovanför
ingången till aulan på Uppsala universitet:
Foto: Inger Olausson
Läst som den står är devisen förbluffande - det är ju raka motsatsen till
vad fria universitet skall stå för!?
Men "tänka rätt" innebär inte att man skall följa maktens riktlinjer för
tänkande, eller att vara "politiskt korrekt" eller så (något som Thorild själv
aldrig bekymrade sig för). Exakt vad det innebär är dock öppet för
tolkningar. Ta t.ex. Pelle Holm; han (liksom en del andra auktoriteter) menar
att det är en uppmaning att tänka logiskt och följdriktigt, för att inte säga
vetenskapligt. Citatet blir då inte bara fullt begripligt, utan rentav passande
och klokt.
Men efter att ha läst Harald Bohlins grundliga genomgång (som icke desto
mindre bara är en "lägesrapport" från ett större arbete) så är det, tyvärr,
svårt att hålla med. Bohlin har studerat såväl vad Thorild kan tänkas ha menat
när han myntade devisen 1794 (i den oavslutade skriften Rätt, eller alla
samhällens eviga lag) som hur det resonerades när universitetshuset invigdes
1887, och i inget av fallen går det att komma fram till något definitivt svar.
Hans motståndare Kellgren och Leopold studsade inför
hans teorier, förstodo dem ej, utan avfärdade dem som bisarrerier.
Hans lärjungar åter bländades av hans geni och imiterade honom, men
icke heller de förstodo honom. Det är ingen tillfällighet, att Thorild
som en vredgad Asa-Thor slungar blixtarna mot sina egna lärjungar och
beskyller dem för att imitera utan att begripa, för att hacka ur idéer
ur hans skrifter. Man betänke vad en sådan anklagelse vill säga i
Thorilds mun, då för honom det stora idésammanhanget betyder allt.
Albert Nilsson
... Detta citat innebär nog en varning om att varje
ord i devisen kan ha en helt annan och mer komplicerad innebörd än
vi lekmän spontant tror.
Harald Bohlin om Albert Nilsson
Jag har inte hittat Thorilds Rätt ... i sin helhet utan bara korta
utdrag, men om de är det minsta att gå efter så är det inte svårt att förstå
vad Nilsson menar, i synnerhet som denne inte bara beskriver just den skriften
utan Thorilds hela karriär. Det kan även poängteras att devisen inte är ett
lösryckt citat, utan står som inledande motto i skriftens samtliga fyra
avdelningar.
Såsom sannt vett, sann ära, sann lycksalighet icke hafva ett större
hinder än af falskt vett, falsk ära, falsk lycksalighet: så har ock den
sanna friheten ingen större fiende i verlden än den
falska. Af hvilken falska frihet menniskor först förvillas till
en galen förtjusning; och sedan, när de finna sig bedragna, till en galen
förtviflan, som störtar i träldom. Deraf ses, att det aldra största för
allmän sällhet är: frågan om det rätta.
[...]
Den sanna frihet, som Gud stiftat för alla väsenden, är den, att följa
sin (sanna) natur; och att, då menniskans natur är att söka
sällhet, hvilken endast genom det goda kan vinnas, så är ock menniskans
naturliga och äkta frihet just rättigheten att få göra allt det goda,
som hon kan; hvaraf följer, att hvars och ens dygd är måttet för hans
frihet. Ty en rättighet, att äfven få göra allt det onda man kunde, skulle
vara en rätt till att göra orätt; hvilket icke kan tänkas.
Thomas Thorild
Ett smakprov ur Svenska Familj-Journalen (1870). Det flitiga kursiverandet
är inte mitt utan Thorilds. Vad det betyder? Tja, även om man kan ta brottstycken
ur dessa brottstycken, det stora idésammanhanget till trots, och tolka dem så väl
man kan, så är jag skapt som en nors om jag får någon ordning på helheten. Om det
"rätta" är det logiska och följdriktiga (enl. Holm m.fl.), vad har då "friheten"
med "dygden" att göra? Hur kan en frihet som innebär frihet att busa icke ens
tänkas? Och så vidare.
Men hur tolkades devisen av de som lät sätta upp den? Här är invigningstalet
från den 17 maj 1887:
Det finns hos tänkandet en frihet ... som kan urarta till
ett självsvåld och en förnekelse av det som icke borde förnekas, men som
kräver och behöver en förklaring. Detta fria tänkande behöver en upprättelse,
det behöver övergå till att bliva ett rätt tänkande, ett sådant tänkande
genom vilket människan finner det rätta och väsentliga och det, som hon
icke kan umbära för att komma till ett inre och andligt liv. Dit kan man nå
inte bara genom vetenskaplig forskning. Den som söker näring för sitt inre
liv kan tänka rätt. Han tänker rätt därigenom, att han riktar sin tanke på
det, som är tankens rätta föremål, och att han själv har rätt i sitt tänkande.
C. Y. Sahlin
Visserligen en god bit från det "pseudofascistiska elände" som är en annan
tolkning Bohlin nämner (från 2000), men att svaret på gåtan är "näring för sitt
inre liv" känns nästan lika långt från universitets-idealet. Och ingen verkar
vara i närheten av Thorilds tungomålstal.
Enligt hemsidan för föreningen Verdandi (grundad 1882) var devisen menad som ett
statement mot densamma:
Verdandi orsakade skandaler i det oscariska Sverige, till exempel
den omtalade sedlighetsdebatten år 1887 där de ganska öppet propagerade för större
tolerans vad gäller sexualitet, preventivmedel med mera. Samma år skulle Uppsala
universitets nya byggnad invigas och de akademiska myndigheterna diskuterade vilket
tänkespråk som skulle sättas ovanför ingången till universitetets aula. Oroade över
att den akademiska ungdomen skulle ta intryck av föreningen valde de citatet "Tänka
fritt är stort, men tänka rätt är större".
(Den intressantaste teori jag själv lyckats komma fram till är att Tänka
fritt är stort / men tänka rätt är större i själva verket är en påbörjad
haiku för studenterna att kontemplera över.)
Att tänka fritt är stort
men tänka rätt är större
- vad är det nu för lort
att sätta upp på dörre'?
|
Också en recension
(Lite mer thorildiana: I rubriken på hans verk Critik öfver critiker
(1791) avser "kritiker" inte "personer som kritiserar" utan deras texter; "edra
critiker.")
För övrigt: Hic locus est ubi mors gaudet succurrere vitae - "Detta är
platsen där döden gläder sig åt att bistå livet". Det är den devis som står i den
s.k. Kulturanatomen på Lunds universitet. Visst kan man, med lite god vilja, få
det att passa in på åtminstone några av de kulturvetenskaper man ägnar sig åt där,
men motivet är enklare än så: det valdes eftersom lokalen ursprungligen byggdes
för medicinska studier. Det finns ett flertal "obduktions-teatrar" och bårhus
i världen och historien med samma inskription. Ursprunget är tydligen oklart.
Referenser:
Harald Bohlin, Om mottot vid ingången till Uppsala universitets aula
Pelle Holm, Bevingade ord: tänka (Bonniers 1995)
Axel Krook, Ett fosterländskt Bildergalleri [Thomas Thorild], Svenska Familj-Journalen (1870)
Studentföreningen Verdandi: Historik
|