fler faktoider

fler faktoider

Hundarna med konjakskaggar

St bernhardshund - George Pickow, National Geographic 1957 St bernhardshund - Barry St bernhardshund - John Emms (1844-1912), St Bernhards to the rescue

Om man så knappt kan skilja en hund från en katt, så känner man ändå igen denna ras. Eller åtminstone kaggen.

Namnet kommer från Sankt Bernhards kloster i Sankt Bernhardspasset. Hundarna finns belagda sedan 1700-talet. Augustinermunkarna har använt dem för lite av varje, men det är naturligtvis som räddningshundar de blivit berömda. När de letat efter folk i snön har de dock aldrig burit en kagge runt halsen, vare sig med konjak eller någon annan stärkande dryck – den skulle ju bara vara i vägen.

Det kan här påpekas att alkohol visserligen kan göra nytta när man är frusen. Blodkärlen vidgas och värmen sprids effektivare i kroppen. Detta är samtidigt anledningen till att kuren är en dålig idé ute innan man kommit inomhus, eftersom värmen även sprids effektivare från kroppen och ökar avkylningen. Sen är det en annan sak att försämrat omdöme kan vara ännu farligare ute på fältet.

Varifrån kommer då kaggen?

Sir Henry Edwin Landseer, Alpine Mastiffs Reanimating a Distressed Traveller (1820)
Sir Henry Edwin Landseer: Alpine Mastiffs Reanimating a Distressed Traveller (1820)

Ofta nämns denna tavla, målad av den då 18-årige Landseer. Han skulle snart bli en av landets mest populära konstnärer vars bilder återfanns i slott och kojor. Utan honom hade myten nog aldrig etablerats.

Men allra först var han inte. Det finns ett belägg som är några år äldre:

Ofta hänger man en kagge konjak eller annan stärkande dryck och en korg med bröd runt halsen på hunden.

Oftmals hängt man den Hunden ein Fässchen mit Branntwein oder anderem stärkerem Gebräu und ein Körbchen mit Brot um den Hals.

Ludwig Meissner i Alpenrosen (1816)

När Meissner beskrev klostret och den berömda hunden Barry infogade han en oriktig uppgift. Om den nu var hans eget påhitt, en sammanblandning med bäranordningar av ett slag som används än idag, eller kanske en idé som cirkulerat tidigare. (Barry levde 1800-1814. Han blev sedan uppstoppad och står än idag på Naturhistoriska museet i Bern - se mittbilden högst upp.)

Titus
Titus du Grand St. Bernard, Barry-stiftelsen

Brödkorgen glömdes mycket snart bort. Kaggen finns kvar än idag. Den sitter sedan mycket länge så benhårt i det allmänna medvetandet att man i klostret fått sätta kaggar på hundarna som turisterna fotograferar. Hur ska man annars kunna se att det är rätt sort?

No, he said, the dogs had never carried casks on their missions, not once, so far as anyone at the hospice knew. This legend, he explained, probably dates back to an artist who drew the original Barry with a cask simply because he thought it would add interest. If so, that artist was right. The public loved the idea and would not be told otherwise.

George Pickow (1957)

Notera att munkarna åtminstone då kände till Landseers tavla men inte Meissners alpros.

Referenser:
Ludwig Meissner m.fl., Alpenrosen (Bern 1816)
George Pickow, "The Great St. Bernard Hospice Today", National Geographic, januari 1957

Kommentera
Tipsa om denna faktoid
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

fler faktoider


Hexmaster! - Ett odiskutabelt faktum