fler faktoider

fler faktoider

Adolf Fredrik och semlorna

Adolf Fredrik levde 1710-1771, och var Sveriges kung fr.o.m. 1751. Om honom vet de flesta två saker: han gillade att svarva snusdosor, och dog av semlor. Vad snusdosorna beträffar så har jag ännu inte fått bekräftat hur intensivt han utövade denna hobby. Men att det var semlor som blev hans död stämmer inte. Åtminstone inte helt.

Kvällen den 12 februari 1771, fettisdagen, åt konungen hetvägg, som semlans förfader kallades: en bulle värmd i mjölk, men utan grädde (jag är osäker på om mandelmassa användes). Men han serverades dessutom surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne. Matsedeln återges av den samtide Johan Gabriel Oxenstierna, som menade att dödsfallet (slaganfall?) berodde på "indigestion" av det hela; "Det är ej att omkomma på det mest lysande sätt, utan att dö en prostdöd."

Till saken hör att det strax hade börjat gå rykten om hur det hela egentligen gått till. Även i lugnare tider kan folk bli fundersamma när kungligheter plötsligt avlider, och frihetstiden präglades av hårda politiska strider. (Året därpå skulle förresten sonen Gustav förenkla det hela radikalt genom att under kuppartade former presentera en ny regeringsform.)

Plötsligheten af dödsfallet gaf anledning till ohyggliga misstankar. Men, säger ett samtida vittne vid hofvet [Adolf Ludvig Hamilton], man behöfde ej andra ingredienser till döden än dem, hvarmed den afdöda konungen vid måltiden sjelf öfverlastat en svag mage. Han blandade deruti hetvägg, surkål, ostron, svimmade vid sitt quadrille-bord om afton, bars ut i ett yttre rum och afled genast.

von Schinkel & Bergman (1855)

Att matens mängd och mäktighet uppmärksammades skulle alltså från början ha berott på att den utgjorde en naturligare och betydligt mindre dramatisk dödsorsak än att kungen skulle ha förgiftats. Så småningom var det en av de många rätterna som utkristalliserades och fastnade i populärt hållna beskrivningar, och inte minst det allmänna medvetandet.

Jag har lagt med obduktionsprotokollet vid källorna nedan, för den hågade.

(Hamiltons formulering med "svimmade vid sitt quadrille-bord om aftonen" finns på flera håll, t.ex. Topelius Fältskärns berättelser (1899). Bordet ifråga användes för att spela kortspelet quadrille, samma namn som den dans som var sprillans ny och modern vid den här tiden.)

Oxenstierna verkar icke desto mindre ha funnit just hetväggen särskilt skyldig, och tyckt att den skulle "drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord". Hans beskrivning av dödsfallet, med matsedeln m.m., är den avgjort mest spridda, men jag har ännu inte haft tillfälle att läsa den innantill, vilket definitivt bör åtgärdas; eftersom den unge greven (20 år) året innan utsetts till kommissionssekreterare i Wien så vet jag inte om han ens befann sig i Stockholm vid tillfället, än mindre om han var ett ögonvittne. Det är en anledning till att jag föredrar Hamiltons uppgifter, även om jag inte heller har dem i första hand.

Enligt förekommande uppgift skall Adolf Fredrik ha smällt i sig hela fjorton (14) hetväggar vid tillfället. Varifrån denna siffra kommer vet jag inte.

Hetvägg

Detta ord har inte med väggar att göra utan kommer från tyskans heisse Wecken, Heißwecken, på lågtyska heetweggen eller tidigare hête wegge = varma bullar, eller ursprungligen kilar. Ibland förklaras kilarna med att bullarna ursprungligen hade sådan form, kanske för att kunna packas som tårtbitar i kastrullen med mjölk. Men mer eller mindre utdragen form, om än inte som faktiska kilar, kunde Wecken få även när man inte tänkt att anrätta dem som hetväggar. Ordet har länge använts och används än idag i åtminstone södra Tyskland om bullar och småbröd i allmänhet, även helt runda.

En folketymologisk förklaring går ut på att hetvägg = få stryk. Det kommer sig av det traditionella kok stryk som här och var delades ut på fettisdagens morgon, från vilket man kunde friköpa sig medelst hetväggar. En annan folketymologi skapade ordet fetvägg, vilket å andra sidan inte är illa valt.

Referenser:
Nordiska museet: Fastlagen och fettisdagen
B. von Schinkel och C. W. Bergman, Minnen ur Sveriges nyare historia del I (Stockholm 1855), sid 20
Wikipedia (ty.): Brötchen
Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok: hetvägg
Relaterat
Obduktionsprotokollet med mycket kortfattad "journal" (Stockholm 1771)

Kommentera
Tipsa om denna faktoid
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

fler faktoider


Hexmaster! - Ett odiskutabelt faktum