fler faktoider

fler faktoider

Huvudena på Påskön

Påskö-statyer på rad
Ahu Akivi

Statyerna på Påskön, moai, utgörs som regel av mer än bara huvuden.

Nedsjunkna Påskö-statyer
Moaier vid Rano Raraku

Alla statyer som stod uppställda på stenplattformar, ahu, vräktes omkull. De som fick vara ifred sjönk med tiden ner i jorden. När det så småningom blev aktuellt att avbilda dem, valde man hellre de upprätta huvudena på vulkanen Rano Rarakus sluttningar än de många liggande.

Påskö-statyer - Meyers Blitz-Lexikon (1932)
Ur ett lexikon från 1932

These have become one of our 'icons' of the ancient world, instantly recognizable in their frequent appearances in cartoons or advertisements, where they are usually - and erroneously - depicted simply as blind, brooding heads gazing gloomily out to sea.

Flenley & Bahn (2003)

Det kan påpekas att nästan alla moaier höggs ut vid Rano Raraku. Vare sig de är vända utåt mot havet eller inåt mot kratersjön, så är det så att säga ett tillverkningsmässigt sammanträffande. När de blivit färdiga och transporterats till uppställningsplatsen, så vändes de inåt ön, med ryggen mot havet. Det enda undantaget är den översta bilden på denna sida, moaierna på Ahu Akivi står vända mot havet.

Fler Påskö-faktoider?

Påskön är det klassiska exemplet på en miljökatastrof; invånarna på en till att börja med paradisisk ö exploaterar dess resurser tills de tar slut - och så är deras eget öde också beseglat. Ett antal detaljer i denna beskrivning har ifrågasatts.

Så har man relativt nyligen visat att de första kolonisatörerna anlände först ca år 1200, eller rätt mycket senare än man tidigare trott. Det innebär även att såväl staty-resandet liksom skogens försvinnande inleddes nästan genast, snarare än efter flera seklers obekymrat liv.

I katastrof-scenariot glömmer man sällan att ta med kannibalism; denna proteinkälla skulle ha nyttjats rätt allmänt, i brist på bättre. Beläggen för detta är dock tunnare än påståendets vanlighet antyder: människoben har hittats, i "cooking contexts" icke desto mindre (Haun citerar McLaughlin); Heyerdahl har återgivit muntliga berättelser; och så finns det en ofta citerad förolämpning, "din mors kött har fastnat mellan mina tänder!" (Man får hoppas, att framtida folk inte tar alla våra förolämpningar på bokstavligt allvar.)

To assert the practice of cannibalism when tangible evidence is so slight, repositions the discourse of this Pacific island into the early European vision of the Pacific as alternating between being a paradise and a hell.

Beverley Haun

När Roggeveen som förste västerlänning anlände till ön påskdagen (därav namnet) 1722 så hade den cirka 3000 invånare. Hur mycket hade den då minskat jämfört med storhetstiden? Enligt Jared Diamond (vars Collapse (2005) verkar vara det överlägset mest citerade i ämnet) så hade ön som mest hyst 15 000 invånare eller fler. Enligt Terry Hunt, som gjorde ovan nämnda 1200-datering, så kan man av denna dra slutsatsen att befolkningen aldrig skulle ha kunnat hinna växa till mycket mer än just 3000, en siffra som skulle ha hållit sig tämligen stabil över lång tid.

Och hur eländigt var det egentligen på ön 1722? (Jag skall citera Roggeveen direkt så fort jag letat reda på hans texter.)

In his log, Dutch explorer Jacob Roggeveen [...] portrayed the island as impoverished and treeless. After they left, however, Roggeveen and the commanders of his three ships described it as "exceedingly fruitful, producing bananas, potatoes, sugar-cane of remarkable thickness, and many other kinds of the fruits of the earth... This land, as far as its rich soil and good climate are concerned is such that it might be made into an earthly Paradise, if it were properly worked and cultivated." In his own account of the voyage, one of Roggeveen's commanders later wrote that he had spotted "whole tracts of woodland" in the distance.

Terry Hunt

Att Påsköns öde uppmärksammats beror, som så ofta, mindre på intresse för händelserna i sig än att man drar paralleller till vår egen tid. Det är även därför som kritiken av katastrof-teorin uppmärksammats av många "klimatskeptiker", som gärna ser varje påstått miljöproblem som överdrivet. Det är märkligt att tänka sig, att bedömningar av 500-åriga lämningar på en liten ö i Stilla havet skulle kunna påverkas av dagens miljöpolitiska debatt. I vilken mån så skett är inte det lättaste att avgöra för en lekman.

Det finns fler uppgifter om Påskön som skulle kunna vara värda en närmare granskning. Jag kommer nog att få anledning att återvända till ämnet - förhoppningsvis så källkritiskt som jag förmår.

Referenser:
Wikipedia (eng.): Moai
John Flenley & Paul Bahn, The Enigmas of Easter Island (Oxford University Press 2003), sid vii
Palmer, Bahn, Tyldesley, Arkeologins största upptäckter (Historiska Media 2005), sid 107
Illustration från Meyers Blitz-Lexikon (Leipzig 1932): Osterinsel
Miljökatastrofen, "klassisk" skildring
Jared Diamond, Collapse (Viking 2005), sid 79-119
Dateringen av den första koloniseringen
Terry Hunt, "Rethinking the Fall of Easter Island", American Scientist September-October 2006
Ker Than, "View of Easter Island Disaster All Wrong, Researchers Say", Live Science, 9 mars 2006
Kannibalism
Beverley Haun, Inventing 'Easter Island' (University of Toronto Press 2008), sid 250-255
Patrick D. Nunn, Climate, Environment and Society in the Pacific During the Last Millennium (Elsevier 2007), sid 157

Kommentera
Tipsa om denna faktoid
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

fler faktoider


Hexmaster! - Ett odiskutabelt faktum