fler faktoider

fler faktoider

Neutronbomben

Det finns ingen anledning att nu närmare gå in på effekterna av neutronbomben. Men vi vet att den är avsedd för placering i Europa, att den ökar riskerna för kärnvapenkrig och att den med sin strålning dödar människor men har mindre effekt på byggnader.

Gunnel Jonäng (c), riksdagen den 12 mars 1981

När kärnvapen detonerar bildas stora mängder neutroner. I vanliga fall vill man hålla kvar dessa så länge det går eftersom de bidrar till effekten (det är de som klyver uran-atomerna, och har en roll att spela även i vätebomber). En neutronbomb, eller korrektare neutronvapen eller ERW, Enhanced Radiation Weapon, var ett kärnvapen där man med flit maximerat neutronstrålningen på bekostnad av sprängkraften. Man fick mindre pang men kraftigare strålning - enkelt uttryckt. (Det finns fler förenklingar i denna artikel. Förhoppningsvis har jag inte förenklat för mycket.)

Men kraften är "svagare" relativt "vanliga" kärnvapen, som ju är de absolut kraftigaste sprängladdningar som någonsin funnits. Hiroshima-bomben var på omkring 15 kiloton (exakt uppgift saknas, siffran är en uppskattning baserad på de effekter bomben fick), alltså motsvarande 15 000 ton trotyl. Som jämförelse låg de amerikanska neutronvapen som konstruerades på 0,1-1 kiloton (för två varianter) upp till kanske 20 kiloton (för en tredje). En tiondels kiloton låter kanske inte mycket, och är det heller inte i just kärnvapen-sammanhang, men 100 ton trotyl är icke desto mindre mer än tio gånger så mycket som används i den kraftigaste konventionella bomb som hittills konstruerats (USA:s MOAB).

At the intended effective combat range (690 m) the blast from a 1 kt neutron bomb will destroy or damage to the point of unusability almost any civilian building.

Carey Sublette

Roughly speaking, the 1-kiloton version of the US Lance Enhanced Radiation Warhead produces as much neutron radiation as a "normal" 10-kiloton device would. The blast effect is still equivalent to 1000 tons of TNT, much larger than any blockbuster* of World War II.

Wolfgang K. H. Panofsky

* Populärt namn på tunga bomber som britterna använde, med uppemot 5 ton sprängämnen. Blockbuster syftar på deras förmåga att förstöra ett helt kvarter, block.

Vad var poängen med neutronbomberna? Var målet, som ofta hävdas, (inte sällan underförstått, som ett etablerat faktum) att kunna tömma fiendens städer på folk men bevara den värdefulla infrastrukturen?

Förklaringen låter tillräckligt cynisk för att passa in i det kalla kriget, eller modern krigföring över huvud taget, men oavsett hur rimligt det verkar att man resonerat just så någonstans, så var det inte därför man utvecklade neutronvapen.

Poängen var främst att slå ut fiendens stridsvagnar. Innanför pansar har man ett relativt (det där ordet igen) gott skydd mot de direkta hoten från konventionella kärnvapen: tryckvåg, värme och strålning. Neutronvapnen utformades för att ge ifrån sig maximal mängd strålning av den sort som pansar skyddar sämst mot. Anledningen till att de inte var kraftigare var också att de skulle användas i fält i närheten av egna trupper, snarare än mot fiendens städer och anläggningar långt bakom frontlinjen. Dessutom dämpas neutronstrålning av atmosfären på ett sådant sätt att det inte var meningsfullt att göra dem hur stora som helst.

Due to the rapid attenuation of neutron energy by the atmosphere (it drops by a factor of 10 every 500 m in addition to the effects of spreading) ER weapons are only effective at short ranges, and thus are found in relatively low yields. ER warheads are also designed to minimize the amount of fission energy and blast effect produced relative to the neutron yield. The principal reason for this was to allow their use close to friendly forces.

Carey Sublette

Ett annat användningsområde var som anti-missil; den intensiva neutronstrålningen skulle oskadliggöra de vitala delarna i inkommande fientliga missiler.

Notera tempus i denna artikel: neutronvapnen "är" inte, utan "var". USA:s sista neutronvapen, en W79, nedmonterades enligt uppgift i december 2003. Det enda andra landet som man vet haft dem är Frankrike (vilket är en korrekt detalj i Simpsons Halloween-avsnitt Treehouse of Horror VIII). Idag finns - återigen, såvitt man vet - inga neutronvapen tillgängliga någonstans. (En kandidat är Kina. Fler finns.)

Neutrongranat: W79

Relaterat: Den allmänna bilden av atombomber är de som användes i Japan, samt de jättelika på flera megaton. Även betydligt mindre kärnvapen har utvecklats. Stridsspetsen W79 Mod 0 gav en "neutron-granat" att avfyras med artilleri (kalibern 8 tum är drygt 20 cm). Här två extrema exempel: den största någonsin och en av de minsta (åtminstone räknat i effekt; styrka och storlek hänger bara delvis ihop).

Tsar Bomba, 100 (50) Mt
Tsar Bomba: 100 Megaton ("strypt" till 50)

Davy Crockett, 100 (50) Mt
Davy Crockett: 0,01-1 kiloton

Fler faktoider om kärnvapen:

Referenser:
Nationalencyklopedin: neutronvapen (korrektare benämning då de varit granater eller missiler)
Encyclopaedia Britannica: neutron bomb
Carey Sublette, Nuclear Weapons FAQ - rekommenderas
Wolfgang K. H. Panofsky, "Science, technology and the arms race", Physics and Nuclear Arms Today, juni 1981
Wikipedia (eng.): Neutron bomb; Nuclear weapon yield
NuclearFiles.org: The Neutron Bomb - kortfattad historik
Navy Nuclear Weapons Association: Photo Archive - bilder i plenti

Kommentera
Tipsa om denna faktoid
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

fler faktoider


Hexmaster! - Ett odiskutabelt faktum