fler faktoider

fler faktoider

Mammutar

Inkapslade i is
Skrovmål för forskare
Jättestora polar-elefanter

Hört talas om mammutar man hittat infrusna i den sibiriska tundran – upprätta och med gräs i munnen? Man kan riktigt se djuren framför sig, bokstavligen stelnade i ögonblicket... Ett antal teorier av varierande värde har lanserats för att förklara sådan mystisk snabbfrysning, som väl knappt låter sig göras ens på maskinell väg.

Men de nedfrysta mammutar man hittills funnit, varav en handfull i komplett skick, har inte hittats i prydliga iskuber á la Kalle Anka. Djuren har gått ner sig i myrar där de bevarats som vilka mosslik som helst, eventuellt i kombination med kyla. När marken så småningom frusit, har det varit med mammut, geggamoja och allt. Maten har främst funnits i mage och tarmar. I åtminstone ett fall har rester funnits i munnen, men det var inte frågan om hela hötuggor eller så.

When the Beresovka mammoth was discovered, it even had food between its teeth and on its tongue, the squashed grasses still bearing the imprint of the animal's molars.

Lister, Bahn & Auel

Vad isen beträffar har den lortiga ibland ersatts med renare, har inte begripit mig på hur det går till, men även i de fallen är det alltså egentligen frågan om mosslik. (Vilket för övrigt är en helt annan sak än fossil, som slarvigt uttryckt innebär att vävnaden "förvandlats" till sten; även om man hittat mammut-fossil, så har de inte alls fått lika mycket uppmärksamhet, och är heller inte vad denna artikel handlar om.)

Fantasi-mammut ur Marshall B. Gardner
Så här ser det alltså inte ut i verkligheten.
Detalj från illustration i Gardners bok.

Mammut-måltider

The most talked about mammoth banquet was that given by Professor Herz, of the Imperial Academy of Science of St. Petersburg - as it was then - who had been leader of the expedition into Siberia which unearthed and transported the mammoth in question to the Imperial Museum.

Marshall B. Gardner (1920)

All along the shore, quantities of frozen mammoths were found, which, having been dead only a few thousand years, were so nicely preserved in ice that the crew of the expedition lived entirely on mammoth meat, broiled, roasted, and baked.

En fransk expedition till nordpolen
beskrivs med stor skepsis
i New York Times (1872)

Ett vanligt påstående går ut på att man vid något tillfälle skulle ha ätit större eller mindre kvantiteter mammut-kött. Med tanke på hur konserveringen gått till borde den genomsnittliga mammuten vara ungefär lika aptitlig som Bockstensmannen. Enligt samstämmiga uppgifter är det köttets lukt, som skall vara något alldeles i särklass, som utgör det främsta hindret för eventuella avsmakare. Att medföljande slädhundar uttryckt intresse för köttet är däremot dokumenterat.

Som utgångspunkt har jag haft en undersökning i ämnet av John Ruch. Han menade (vilket motsägs av citatet från 1872 ovan) att historien nog kan spåras till Beresovka i Sibirien, där man i början av 1900-talet hittade en mycket välbevarade mammut. Den undersöktes så småningom av tysken Otto Herz, som alltså är den professor som bl.a. Marshall Gardner placerar i en mycket utbroderad skröna. (I hans sammanhang känns det ändå inte som något att bråka om, boken går nämligen ut på att visa att jorden är ihålig.)

A myth concerning the famous Mammoth meat cookout served at the Beresovka site has also contributed to this specimen's fame. Dogs had consumed mammoth meat, and the explorers even tasted it's flavor, but tales of a sumptious mammoth 'feast' have been exaggerated.

Allen Debus

Detaljerna varierar som synes även mellan trovärdiga källor, för även detta påstående, att man så mycket som skulle ha smakat på mammuten, vederläggs av professorn själv:

The flesh from under the shoulder, which is fibrous and marbled with fat, is dark red in color and looks as fresh as well-frozen beef or horse meat. It looked so appetizing we wondered for some time whether we should not taste it, but no one would venture to take it into his mouth ... the dogs cleaned up whatever mammoth meat was thrown to them.

Herz, översatt och citerad hos Lister, Bahn & Auel

Det enda tillfälle Ruch funnit, då människor i vår tid dokumenterat ätit urgammalt mumifierat kött, var när R. Dale Guthrie med kollegor (varav två från Finland) smakade på "Blue Babe", en 36 000 år gammal bison hittad i Alaska (och alltså äldre än många funna mammutar). Ruch antar att denna händelse bidragit till att förstärka mammut-myten, vilket nog stämmer.

To climax and celebrate Eirik Granqvist's work with Blue Babe, we had a bison stew dinner for him and for Bjorn Kurtén, who was giving a guest lecture at the University of Alaska that week. A small part of the mummy's neck was diced and simmered in a pot of stock and vegetables. We had Blue Babe for dinner. The meat was well aged but still a little tough, and it gave the stew a strong Pleistocene aroma, but nobody there would have dared miss it.

Russell Dale Guthrie

Vad smakprovarna beträffar så finns det fler uppgifter om sådana än de ovan. The Straight Dope nämner att Dr Alexei Tikhonov, erkänd expert på området, skall ha smakat: "it was awful". Och följande exempel är från en av de mest kända målarna av forntida djurliv någonsin, som nämner det i förbigående och utan detaljer:

Even I have tasted mammoth bone marrow, a bit from Alaska, where many specimens of these monstrous animals have been found, still quite well preserved, with skin and flesh adhering to the bones.

Charles Robert Knight

En händelse med viss relevans i sammanhanget är den som Solzjenitsyn inleder sin Gulag-arkipelagen med. I en vetenskapstidning hittades en artikel, om hur man vid en utgrävning vid floden Kolyma i nordöstra Sibirien stött på en underjordisk flod som frusit för tiotusentals år sedan. De närvarande hade krossat isen, och med förtjusning ätit upp de infrusta djuren på fläcken. Som gammal Gulag-fånge insåg han genast vad det varit frågan om - det var det enda "folk" på jorden, som kunde äta förhistoriska salamandrar med förtjusning.

Det vore mycket intressant att ta del av ytterligare eventuella belägg på att folk smakat tusenåriga stekar. En återkommande uppgift är att lokalbefolkningen skulle haft för vana att ta vara på dessa ovanliga kylkonserver, såväl för egen del som för sina hundar. Åtminstone vad den förra delen beträffar så verkar den dock aldrig ha belagts med önskvärd säkerhet.

Fler mammut-faktoider

Snö och is: Man tänker sig mammutar som strikt arktiska djur. Men mammutar har funnits lite varstans, även i Afrika. Alla var heller inte lika pälsiga eller stora som den välkända ullhåriga.

Contrary to popular belief, the mammoth did not live in a habitat dominated by ice and snow. The continental landmasses were expanded by lowered sea levels, and the weather is believed to have been dominated by high pressure systems, so little rain or snowfall reached the interiors.

Lister, Bahn & Auel

Storleken: De största mammutarna var större än några elefanter idag. Men de flesta mammutarna var mindre än så, även bortsett från dvärgraser som utvecklades på öar som Sardinien och den sibiriska Wrangel-ön.

Mastodonter: Dessa djur, som idag främst lever kvar som ett adjektiv som nog är mer känt än förstått, är en annan sorts djur än mammutar. Studerar man dem lite närmare så finns fina tillfällen till svårartad förvirring, då mastondoterna utgör det enda släktet Mammut i den följdaktligen utdöda familjen Mammutidae; alltså till skillnad från mammutarna, som räknas till släktet Mammuthus i familjen Elephantidae. Eftersom även dagens elefanter hör till den familjen, så är mammutarna närmare släkt med dem än med mastodonterna. (En irrelevant uppgift jag är tvungen att dela med mig av: ordet mastodon är grekiska för "bröstvårte-tand".)

Allra sist en liten: Det första kompletta mammut-skelett som fick en vetenskaplig beskrivning hittades ca 1800 av Michael eller Mikhail Adams. Den kallas därför Adams mammut - vilket fått en del att associera till Adam = den förste, och felaktigt stava den Adam's mammoth. (Måhända även en och annan kreationist fått idéer? - Vad vet jag.)

Referenser:
John Ruch, Has anybody ever eaten the meat of a frozen mammoth?, Stupid Question™ (2005)
Lister, Bahn & Auel, Mammoths: Giants of the Ice Age (Nature 2007), sid 54, 88
The Straight Dope: Have explorers had feasts of woolly mammoth?
Allen Debus, Dinosaur Memories (iUniverse 2002), sid 182
Russell Dale Guthrie, Frozen Fauna of the Mammoth Steppe: The Story of Blue Babe (University of Chicago Press 1990), sid 298
Charles Robert Knight, Life Through the Ages: A Commemorative Edition (Indiana University Press 2001, 1:a uppl. 1946), sid 34
Wikipedia (eng.): Mammoth; Woolly mammoth; Mastodon (utan "-t" på eng.)
*Marshall B. Gardner, A Journey to the Earth's Interior, kap 11 (1920) - myten i bankett-version
*New York Times, 13 december 1872

Kommentera
Tipsa om denna faktoid
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

Tack till samtliga skalmaniter som hjälpte till med denna faktoid

fler faktoider


Hexmaster! - Ett odiskutabelt faktum