fler faktoider

Grönländsk snö

Eskimåerna har 70 ord för snö

Första gången jag hörde talas om det här så var siffran just 70, antalet verkar nu ha växt till flera hundra, beroende på var man tittar.
(Vad beträffar bruket av ordet "eskimå" så har jag skrivit om det i faktoiden Eskimå / inuit.)

Till att börja med så finns det visserligen ett språk som heter just "grönländska" och som är officiellt språk på Grönland, men det utgörs av dialekter som jämkats ihop: "till grund för standardgrönländskan ligger de mest talade västgrönländska dialekterna", som NE skriver. Det ingår i den s.k. eskimåisk-aleutiska språkfamiljen, andra språk där är östgrönländska, yupik i Alaska och några till. Inget av dessa språk har massor av ord för "snö".

Här är en lista med snö-relaterade ord i språket yupik.

qanuk

snöflinga

kaneq

frost

kanevvluk

fin snö/fint regn

natquik

drivsnö

nevluk

"klibbig" snö

aniu

snö på marken

muruaneq

djup mjuk snö

qetrar

skare

nutaryuk

nysnö

qanisqineq

snö som flyter på vattnet

qengaruk

snödriva

utvak

snöblock

navcaq

snöformation som snart faller samman

pirta

snöstorm

pirtpag

hård snöstorm

Några variationer finns, t.ex. kan aniu även skrivas apun, flera av orden finns bara i dialekter av yupik, och här finns även några ord som bara är relaterade till begreppet (t.ex. snöstorm), men poängen är att hur man än räknar så blir det inte många fler ord än så här.

En anledning till att denna myt överlevt är naturligtvis att grönländska behärskas av så få; de eskimåisk-aleutiska språken hade under 90-talet drygt 80 000 talare. En annan, som nog även gjort sitt för att hålla antalet användare nere, hänger ihop med att de är s.k. polysyntetiska språk, vilket mycket förenklat innebär att sammansättningar av ord är en viktig del av meningsbyggandet. Den följande meningen på summa sex ord, hittad på nätet, är ett typiskt exempel:

Kinaluunniit inuunermut, nammineersinnaassuseqarnissamut isumakuluuteqaranilu inuuniarnissamut pisinnaatitaavoq.

Det är inte allom givet att vända på processen och bena ut vilka beståndsdelar som t.ex. "nammineersinnaassuseqarnissamut" utgörs av, vad de betyder var för sig, eller ens om de är korrekt stavade.

När Per Langgård, professor i grönländska, fick frågan hur många ord för snö det finns så svarade han så här:

Det vet jag inte faktiskt. Om du vill ha 150 stycken kan jag göra 150 stycken åt dig. Om vi ser på rötterna finns inte så många ord. Det finns till exempel ord för snö i luften och på marken. Det finns ord för salt is och sötvattenis och nyis. Så det är rätt både att säga att det finns ett tiotal ord eller hundrafemtio. Antalet ord som går att skapa är i princip oändligt, genom att man bygger ihop ord till nya ord.

Med "rötter" menas alltså uppslagsord. Genom att sätta samman rötter kan man få hur många sammansättningar som helst, även i svenska liksom i andra språk som bildar ord på det viset.

Qana

1911 publicerade lingvisten och antropologen Franz Boas boken The Handbook of North American Indians. Där noterade han att ett visst eskimå-språk hade fyra ord för snö, till skillnad mot engelskans enda:

qana

fallande snö

aput

snö på marken

piqsirpoq

drivsnö

qimuqsuq

snödriva

Boas gjorde ingen stor sak av detta. Senare blev en viss Benjamin Lee Whorf fascinerad av att just grund-ordet snö, utan modifikationer, inte verkade finnas i grönländskan. Följande skriver han i Technology Review:

Vi använder samma ord för fallande snö, snö på marken, hårt packad snö, slaskig snö, drivsnö -- vilka omständigheterna än är. För en eskimå är detta allomfattande ord nästintill otänkbart; han skulle hävda att fallande snö, slaskig snö, och så vidare, är konceptuellt och hanteringsmässigt olika, olika ting; han använder olika ord för dem och för andra sorters snö.

Whorf såg alltså skillnaden i vokabulär som bevis för en motsvarande skillnad i världsuppfattning. Som jämförelse har klassisk grekiska tre snö-relaterade ord som inte använder samma lexem - men Whorf skulle knappast påstått att Platon inte begrep att de hängde ihop!

Qana

Geoff Pullum redogör mycket noggrant för denna faktoid (liksom en hel del annat) i sin förträffliga The Great Eskimo Vocabulary Hoax [...]. En sorts sammanfattning kan läsas på Pullums blogg, där denne vid ett tillfälle reagerade på ett uttalande om mång-ords-myten med att skriva ett tänkt förbättrat citat, "a replacement answer that she could have given":

... The Eskimoan language group uses an extraordinary system of multiple, recursively addable derivational suffixes for word formation called postbases. The list of snow-referring roots to stick them on isn't that long: qani- for a snowflake, api- for snow considered as stuff lying on the ground and covering things up, a root meaning "slush", a root meaning "blizzard", a root meaning "drift", and a few others -- very roughly the same number of roots as in English. Nonetheless, the number of distinct words you can derive from them is not 50, or 150, or 1500, or a million, but simply unbounded. Only stamina sets a limit.

That does not mean there are huge numbers of unrelated basic terms for huge numbers of finely differentiated snow types. It means that the notion of fixing a number of snow words, or even a definition of what a word for snow would be, is meaningless for these languages. You could write down not just thousands but millions of words built from roots that refer to snow if you had the time. But they would all be derivatives of a fairly small number of roots. And you could write down just as many derivatives of any other root: fish, or coffee, or excrement.

Bonus: Igloon kan sägas vara en annan grönländsk faktoid. Det är bara bland inuiterna i västra Kanada som iglu betyder snöhus - i de övriga eskimåisk-aleutiska språk som har ordet så betyder det helt enkelt hus, oavsett om det är gjort av snö, jord, trä eller tegel.

Referenser:
Geoffrey K. Pullum, The Great Eskimo Vocabulary Hoax, and Other Irreverent Essays on the Study of Language (University of Chicago Press 1991), sid 159-174
Geoffrey K. Pullum: Sasha Aikhenvald on Inuit snow words: a clarification, 30 januari 2004
Steven A. Jacobson, Yupik Esikmo dictionary (Alaska Native Language Center 1984)
Leif Olsson intervjuar Per Langgård i föreningen Sverige-Grönlands tidning Iluliaq 3/2003
Igloon:
Peter Svenonius, professor i engelsk lingvistik, Tromsös universitet, IGLO or IGLOO?

Samiska ord för snö

Inte på grönländska alltså, men i samiska språk finns det däremot en mycket rik vokabulär som rör snö och relaterade begrepp. I Yngve Ryds enastående Snö har han nedskrivit kunskapen hos renskötaren Johan Rassa, same och renskötare, född i Sarek 1921. Där beskrivs noggrant över trehundra ord i lulesamiskan för allehanda sorters snö, is, barmark, snöväder, spår i snö, och så vidare. Inte bara muohta alltså, men bra många ord är det ändå. Ett litet smakprov:

gálav

före där skidorna sjunker djupt i lös vintersnö

guolldo

snöstorm

habllek

lätt luftig dammsnö

jiegnga

is

muohta

snö

njáhtso

blöt snö

ridne

snö i träden

ruohkadagá

barblåsta fläckar på kalfjället, vindblotta

siebla

genomblöt snö om våren

sjålkkå

trampad, hård och slät snö

soavlle

sjövatten blandat med snö ovanpå isen

suohpa

snöbro över bäck på sommaren

ngásj

gammal grov lös snö, rinner som grovsalt

tjarvva

skare

tjiegar

område där renarna gräver i snön och äter

tsievve

hård snö som renarna inte gräver igenom

vahtsa

litegrann nysnö

åppås

orörd mjuk snö

Denna lista på sidorna 15-16 är inte en komplett förteckning över samiska snö-ord, men man kan få en aning (och kanske lite svindel) om områdets bredd och djup när man läser kommentaren: "Endast ett fåtal av de vanligaste samiska snöorden har utnyttjats regelbundet i förklaringarna, främst följande."

Referens:
Yngve Ryd, Snö - en renskötare berättar (Ordfront 2001)

Relaterat: Om snökristaller och likadana snöflingor.

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

Tack till Björn på VoF som tipsade om samisk vokabulär
samt till Mona Olausson som tipsade om Ryds förträffliga bok
och Hans Alberg som påpekade att det finns flera sorters samiska

fler faktoider


Hexmaster! - Ett odiskutabelt faktum