fler faktoider

fler faktoider

Djungelboken

Inspired by the Rudyard Kipling "Mowgli" stories

Från filmens inledning

Rudyard Kiplings The Jungle Book (1894) och The Second Jungle Book (1895) har filmatiserats flera gånger - åtminstone i urval. Den mest kända är givetvis Disneys från 1967, och det är den som är "filmen" i denna artikel. Citaten kommer från den första boken.

Till att börja med kan det nämnas att djungelböckerna utgörs av noveller, varav bara några handlar om Mowgli, eller ens utspelas i Indien. Som den om den ormdödande mungon Rikki-Tikki-Tavi, eller den om den vita sälen Kotick vid Berings hav... Men här är det Mowgli som gäller.

En övergripande skillnad är att tonen i böckerna är betydligt mörkare och våldsammare än i filmen. (Ett första utkast av manusförfattaren Bill Peet låg någonstans mittimellan, men ratades av Walt Disney.)

I filmen utses pantern Bagheera (som hittar "människovalpen" och lämnar honom hos vargarna) till Mowglis lärare. Den muntre dagdrivaren Baloo stöter de på av en tillfällighet. I boken är båda med från början, som "hedersmedlemmar" i vargflocken. Baloo, "den sömnige brunbjörnen", är vargungarnas lärare, i synnerhet vad gäller djungelns lag som boken ofta återkommer till; detta regelverk är förresten långt mer detaljerat än "äta eller ätas". Han får även ta hand om Mowglis utbildning, ibland med strängare tag än vad filmen någonsin skulle antyda (det skulle vara när Mowgli dansar in i stocken: "Jag tänkte inte klippa till honom så hårt..."). I filmen är det vidare han som har lättare än Bagheera för att skämma bort Mowgli, i boken är det omvänt.

"That is why I teach him these things, and that is why I hit him, very softly, when he forgets."
"Softly! What dost thou know of softness, old Iron-feet?" Bagheera grunted. "His face is all bruised today by thy — softness. Ugh."


"...Därför lär jag honom också allt detta och ger honom ett litet lätt nyp, när han inte kommer ihåg det."
"Litet lätt nyp! Vad vet du om små lätta nyp, gamle Järntass?" grymtade Bagheera. "Hans ansikte är ju alldeles sönderrivet i dag av ditt - lilla lätta nyp. Brr!"

Kaa's Hunting
Kaas Jakt, sid 51

Ap-kungen Louie (efter jazzartisten Louis Prima som gör rösten) finns bara i filmen. Att bokens "ap-folk" inte har någon ledare är rentav en poäng. (För övrigt finns inte vilda orangutanger i Indien.)

"They have no leader," said Bagheera. "They lie. They have always lied."

"De ha ingen hövding", sade Bagheera. "De ljuga. De ha alltid ljugit."

Kaa's Hunting
Kaas Jakt, sid 55

Filmens Kaa är en rätt löjlig, om än farlig, fiende; i boken är han mycket värdigare, och räddar livet på Mowgli.

"But here is Kaa to whom we owe the battle and thou owest thy life. Thank him according to our customs, Mowgli."

"Men här är Kaa, som vi ha att tacka för segern och du för ditt liv. Tacka honom så som vi bruka, Mowgli."

Kaa's Hunting
Kaas Jakt, sid 83

I boken är Shere Khan, den halta tigern som inte kan jaga som andra tigrar, med från första början - han misslyckas med att fånga den mycket unge Mowgli, som söker skydd hos vargarna. Tigerns hat mot Mowgli är sedan en röd tråd genom berättelsen.

"The Wolves are a free people," said Father Wolf. "They take orders from the Head of the Pack, and not from any striped cattle-killer. The man's cub is ours — to kill if we choose."

"Vargarna äro ett fritt folk," sade Vargfar. "De taga order från flockens hövding men inte från några randiga kreatursslaktare. Människoungen är vår, och vi kunna döda den, om vi behaga."

Mowgli's Brothers
Mowglis bröder, sid 20

I filmen kommer Shere Khan in rätt sent. Han är inte ett dugg halt, och hans agg mot Mowgli är inte personligt - han hatar alla människor.

En detalj som jag inte skall avslöja är Shere Khans slut. I filmen jagas han (liksom vid ett tillfälle i boken) bort med eld, men i boken dödas han på ett mycket speciellt sätt, som de allra flesta av er säkert kommer att känna igen från ett annat håll.

"Cattle thief, it is time to come to the Council Rock!"

"Nu är det tid att komma till Tingsklippan, din boskapstjuv."

"Tiger! Tiger!"
Tiger-Tiger, sid 110

Mowglis återkomst till människorna (som förorsakades av helt andra och betydligt trassligare orsaker än vad som antyds i filmen) är ännu ett ställe där filmen inte ens har ytliga likheter med boken. Den söta flickan med vattenkrukan står ingenstans att finna, istället får man detta:

He sat down by the gate, and when a man came out he stood up, opened his mouth, and pointed down it to show that he wanted food. The man stared, and ran back up the one street of the village shouting for the priest, who was a big, fat man dressed in white, with a red and yellow mark on his forehead. The priest came to the gate, and with him at least a hundred people, who stared and talked and shouted and pointed at Mowgli.

"They have no manners, these Men Folk," said Mowgli to himself. "Only the gray ape would behave as they do." So he threw back his long hair and frowned at the crowd.


Han satte sig ned vid porten, och när en karl kom ut, steg han upp, gapade och pekade in i munnen för att visa, att han ville ha mat. Mannen stirrade på honom och sprang så iväg uppför byns enda gata och ropade på prästen, som var stor och tjock och vitklädd och hade ett rött och ett gult märke i pannan. Prästen kom till porten och med honom åtminstone ett hundratal människor, som starrbligade och pratade och hojtade och pekade på Mowgli.

"De ha då inget levnadsvett, de där människorna", sade Mowgli för sig själv. "Endast gråapan skulle uppföra sig så som de göra." Och så kastade han tillbaka sitt långa hår och tittade buttert på folkhopen.

"Tiger! Tiger!"
Tiger-Tiger, sid 94-95

Där tar filmen slut - men boken har även en del att berätta om hans öden i "människo-byn".

Kuriosa

Sir Robert Baden-Powell, scoutingrörelsens fader, hade bl.a. tjänstgjort i Indien, och var välbekant med Djungelboken. Därifrån lånades flera scouting-begrepp, som att de yngsta scouterna kallas vargungar, eller den ansvarige för dem Akela, som vargarnas ledare. (En symbol som kan ha hämtats från Indien var hakkorset, använd i medaljen Thanks Badge tills man 1934 tyckte att det inte längre var någon god idé.)

Kipling var duktig på att ta fram namn som låter bra, ofta betyder de dessutom något relevant. Jag har här utgått från hans egna definitioner, så som de står i hans list of names in the stories, och har försökt att hitta motsvarigheter i lexikon för språk som hindi, sanskrit och urdu. Även när jag misslyckats kan man utgå ifrån att han vet vad han talar om, infödd indier som han var.

Bagheera betyder leopard eller panter (som är fläckiga resp. helsvarta exemplar av samma art) på hindi-urdu. Ett ord för tiger, som skulle kunna vara besläktat, är faktiskt vyaghra, och kan ha inspirerat till namnet på ett känt preparat.

Baloo kommer från ordet för "björn" på hindi-urdu. På sanskrit heter det bhalluk, där u:et uttalas o.

Shere Khan kommer från två olika språk. Ordet sher betyder "tiger" eller "lejon" på det indoeuropeiska språket persiska, eller farsi som det också kallas, och som använts mycket i Indien. Ordet khan betyder "ledare", det är inget indiskt eller ens indoeuropeiskt språk utan kommer från den s.k. altaiska språkfamiljen, till vilken bl.a. turkiska och mongoliska räknas - jämför Djinghis Khan. (Enl. artikeln på Wikipedia skall namnet komma från en prins Sher Khan Nasher, ledare i staden Kunduz i Afghanistan, som Kipling träffat vid något tillfälle.)

Mowgli betyder "lilla grodan", det vet alla som läst boken. Men det skulle vara på vargspråket då, för som Kipling själv skriver: "It does not mean 'frog' in any language that I know of." Förresten anger han att mow skall uttalas som cow - Máwgli - vilket ytterst få gör.

Lie still, little frog. O thou Mowgli — for Mowgli the Frog I will call thee — the time will come when thou wilt hunt Shere Khan as he has hunted thee.

Ligg stilla du, lilla groda! O, Mowgli — ty Mowgli, Grodan, skall vara ditt namn — den tid skall komma, då du jagar Shere Khan, så som han jagat dig.

Mowgli's Brothers
Mowglis bröder, sid 21

Ett nyskapande grepp i filmen var att forma karaktärerna utifrån rösterna, så att t.ex. Baloo delvis fått utseende, rörelsemönster m.m. från Phil Harris. Detta har sedermera blivit mycket vanligt i större animerade produktioner.

Följande avspisning bekräftas av extramaterialet på DVD-utgåvan från 2007, om inte i detalj så definitivt i ton - citatet "don't worry about that icky-sticky story stuff" nämns där - och sammanfattningen är lika passande som träffande: Disneys Djungelboken kan utmärkt väl ses som en "bollywoodisering" av Kiplings original.

The American animator Walt Disney had no patience with Kipling. He thought The Jungle Book was a cerebral and depressing work and told the artists and musicians who were working on the Disney adaptation not to read it. It was enough that they knew it was about a boy in the jungle and that they knew about the characters — the wolves, the panther, the bear, the tiger, the monkeys and the snake. "Make it funny," he told them, "and identify scenes that we can slip songs in." This sounds so much like a Hindi film producer, it is not funny!

Ajit Duara, The Hindu

Djungelboken blev förresten Walts sista film. Han dog 1966, innan den blev klar.

Referenser:
Rudyard Kipling, Djungelboken (Baltiska förlaget 1927, övers. A. G:son Sollberg)
Rudyard Kipling, The Jungle Book (1894) - gutenberg.org, eller åtskilliga utgåvor
Djungelboken (Walt Disney 1967)
Kuriosa
The Jungle Books: Kipling's list of names in the stories
Wikipedia (eng.): Bagheera; Baloo; Khan; Shere Khan; Mowgli
Ajit Duara, Stories from the jungle, The Hindu, 6 juli 2003

Kommentera
Tipsa om denna faktoid
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

fler faktoider


Hexmaster! - Ett odiskutabelt faktum