fler faktoider

fler faktoider

Bondepraktikan

Urgammal folktro

Den första upplagan gavs ut i Tyskland 1508, och gällde främst jultolftens genväder, dvs. konsten att utifrån de tolv juldagarna sluta sig till vädret under de kommande tolv månaderna. Den första svenska upplagan kom 1666, och byggde till stor del på en översättning från en dansk version utgiven 1597. Den avgjort mest kända och citerade bondepraktikan är från 1875.

B. har kommit att framstå - och citeras ofta i massmedia - som representativ för svensk folklore, vilket den (med de nämnda undantagen) alltså ingalunda är.

Jan-Öjvind i Nationalencyklopedin

I de fall då genuint inhemska talesätt ersatts av importerade kan man istället tala om en fördärvlig inverkan. Bondepraktikans rykte har alltid varit bättre bland de som inte forskar i ämnet på allvar.

Järnnätter

Pankraz, Servaz, Bonifaz machen erst dem Sommer Platz.
Vor Bonifaz kein Sommer, Nach der Sofie kein Frost.
Servaz muss vorüber sein, willst vor Nachtfrost sicher sein.
Pankrazi, Servazi und Bonifazi sind drei schlimme Batzi.'
Und zum Schluss fehlt nie die kalte Sophie.
Pflanze nie vor der kalten Sophie.

Bauernregel

SMHI:s väderred. tror att våra järnnätter (dvs. frostnätter under försommaren/våren) är en felöversättning från den tyska bondepraktikan: Eisenmänner, järnmän, kommer från Eismänner, ismän. Dessa "ismän" var Pankratius, Servatius och Bonifatius, helgon vars bemärkelsedagar inträffade 12-14 maj (SMHI fick datumen något fel), ev. även Mamertus den 11 maj och favoriten kalte Sophie 15 maj - med den sista inkluderad får den rätt coola beteckningen Eisheilige användas.

Huruvida de motsvarande, hos oss förekommande s. k. "jernnätterna" äro en lika regelbunden företeelse är ännu oafgjordt.

Nordisk familjebok

Så gick det säkert till. Även om själva frostnätterna är ett faktum så finns det - som väntat? - inga tecken på att några specifika datum skulle vara kallare än andra. Den engelska källan menar att kopplingen är baserad på observationer gjorda före 1845 och korrekt, vilket man kan tvivla på, och den tyska trasslar in sig i övergången mellan de julianska och gregorianska kalendrarna; men oavsett vad man kallar dem så torde vilka återkommande Eisheilige som helst vara ett rent sammanträffande.

Referenser:
Nationalencyklopedin: Bondepraktikan
Wikipedia: Bauernregel (tyska) - om originalet
Järnnätterna:
SMHI: Järnnätter
German and German-American customs (...): Eisheiligen (mest på engelska)
WIkipedia: Eisheiligen (tyska)
Nordisk familjebok: Frost (1800-talet)

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

fler faktoider


Hexmaster! - Ett odiskutabelt faktum