fler faktoider

fler faktoider

Belgisk blå

Genmanipulerad

"Belgian blue" har inte kommit till genom manipulering/modifiering av generna, utan genom avel.

Man anser att rasen Belgisk blå först kom fram på 1930-talet men den stora utvecklingen startade inte förrän runt 1945, då penicillinets genombrott kom. Anledningen till att man var beroende av penicillinet var att man var tvungen att kunna motverka infektioner vid förlossningen eftersom det oftast inte gick att förlösa kalvarna på ett naturligt sätt utan man var tvungen att använda kejsarsnitt. Detta var ett måste för att kalven och kon skulle överleva.

Man använde först två olika sorter av Belgisk blå, dels en som i huvudsak producerade mjölk och en annan typ som var inriktad på köttproduktion. Från 1960 och framåt så används den uteslutande som köttdjur.

Pahlén, Pettersson & Rönning

Det är dock inte så svårt att inse hur rasen kommit att förknippas med genmanipulation.

För det första så ser de ju tämligen onaturliga ut - en uppfödare (anonymt citerad i tidningen ATL) jämför dem med marsipangrisar, ett annat epitet är "monstertjurar".

För det andra så blev de allmänt kända i Sverige i mitten av 90-talet, eller ungefär samtidigt som genmanipulerad mat blev ett allmänt samtalsämne.

För det tredje så går det inte att diskutera rasen utan att börja tala om gener.

Deras speciella kroppsbyggnad beror på s.k. muskelhypertrofi, storleksökning. Den ger dem extremt stora muskler, i synnerhet i bakdelen. (Det kallas även dubbelmuskel eller dubbellår, vilket är målande om än inte bokstavligt sant.) Detta anlag kommer från en spontan mutation som hållits vid liv genom omsorgsfull avel. Den har varken med (direkt) genmanipulering eller tillväxthormon att göra. Inte heller blir djuren större än om de inte haft hypertrofin. Poängen är att man får mer och bättre kött från varje individ.

Den främsta (om än inte enda) anledningen till motståndet mot rasen är att kalvarna som regel måste förlösas med kejsarsnitt. Även här kommer genetiken in: djur som visat sig nedärva defekter som medför lidande för avkomman får nämligen inte användas i avel (SJVFS 1999:106, § 3). Inte heller får avel bedrivas "med sådan inriktning att den kan medföra lidande för djuren" (SFS 1988:539). Vad som skall räknas som "defekter" resp. "lidande" är, milt sagt, föremål för debatt, och även varierande lagstiftning. Avel med belgisk blå var tidigare förbjuden i Sverige, men fick tillåtas vid EU-inträdet.

Jag vet inte om det haft någon roll i sammanhanget, eller ens hur det gick med det hela - hittar inga spår av nyckelorden på nätet idag - men belgisk blå (som f.ö. finns i hundratusental i Belgien) har även använts vid försök att klona djur:

The question of adequate supply will largely determine whether the leaner beef, which his company calls Sirlean [jfr sirloin, utskuren biff], will make it in the marketplace. Therefore University Genetics is trying to take choice specimens of its lean cattle and make genetic copies as fast as possible. The animals that are the focus of the work belong to a rare European breed called Belgian Blue.

New York Times, 8 november 1987

Kuriosa: I Belgien kallas rasen Blanc Bleu Belge (BBB) på franska, eller Belgisch Witblauw (BWB) på flamländska, dvs. belgisk vit och blå. Det är också det den kallas officiellt, i lagtexter, Jordbruksverkets raslista (kod 23) m.m. "Belgian blue" är f.ö. även namnet på en kaninras.

En not angående källorna: Det som skrivs om belgisk blå har nästan alltid varit för eller emot. Detta är inte ett inlägg i den debatten, bara ett förtydligande av ett faktum. Jag har använt källor från båda sidor som bekräftar detta faktum, samt ett par som förefaller neutrala.

Referenser:
Pahlén, Pettersson & Rönning: Belgisk blå - varför få? (Uppsala universitet 2002), sid 7 [PDF]
forskarbloggen.slu.se: Belgian Blue
EUR-Lex: Mål C-162/97 - Domstolens dom (femte avdelningen) den 19 november 1998
Gunnela Ståhle: Kan vi stoppa spridningen av Belgisk Blå i Sverige?
British Belgian Blue Cattle Society: History
Wikipedia (ned.): Belgisch Witblauw
Djurskyddsförordning (1988:539)
Statens jordbruksverk: Föreskrifter om djurskyddskrav vid avelsarbete (SJVFS 1999:106) [PDF]

fler faktoider


Hexmaster! - Ett odiskutabelt faktum