fler faktoider

fler faktoider

Första maj

Arbetarnas dag

Visst är det arbetarrörelsens stora dag, den främsta faktoiden i sammanhanget (fler finns) är att det innan dess skulle ha varit en helt vanlig dag.

Före 1890

Den äldsta belagda anledningen till att datumet uppmärksammats kommer från år 755, då Pippin den lille som den förste karolingiske kungen mönstrade sina trupper på ett s.k. maj-läger, Campus Maius - detsamma som Campus Martius enligt gammal romersk sed, men framflyttat för att passa det nordligare klimatet. Till mönstringen hörde en hel del festligheter, en sådan där det militära ursprunget är tydligt är den s.k. papegojskjutningen, en levande tradition ännu på 1500-talet.

Olaus Magnus - Om papegojskjutning
Högst upp på järnstången "en konstgjord papegoja"
Ill. ur Olaus Magnus (1555)

Det fanns fler anledningar till att fira. Maj var den första sommarmånaden, första maj fick därmed ett symboliskt värde. Albert Eskeröd härleder även en fascinerande mängd traditioner ur det enkla faktum, att boskapen som regel släpptes ut denna dag. Hurså? Jo, tills dess fick inhägnaderna ses över, vilket ordnades i samband med årets viktigaste bystämma; överblivet vinterfoder brändes upp, tillsammans med bränsle från slåttermarkernas röjande; och så ägnade man sig åt skallgångar, magiska eller mer jordnära, för att hålla rovdjuren borta. Härav kommer, på olika vägar, ätande och drickande, majbrasor och fyrverkerier. Sant eller inte (eller mittimellan), så är det åtminstone goda exempel på hur traditioner kan uppstå.

Olaus Magnus - Sommarhöfdingen och vinterhöfdingen möts
Sommarhöfvdingen t.v. sätter en lekfull lans i vinterhöfvdingen
Ill. ur Olaus Magnus (1555)

Olaus Magnus beskriver en annan krigisk tradition "Den första maj, då solen genomlöper Oxens tecken" (vilket inte stämmer, det är Väduren - läs mer om Astrologi): Två ryttarskaror sattes upp, ledarna fick representera sommar resp. vinter, och hade sedan att utkämpa en symbolisk batalj med given utgång. "Blomstergrefven" eller majgreven m.fl. benämningar är en återkommande figur i maj-firandet som expertisen har mycket att säga om; helt kortfattat var det en utvald person som fick finna sig i att kläs i grönt, leda festligheterna och i förekommande fall även stå för kalaset. Eskeröd beskriver en paragraf från bältarsvennarnas skrå, nedskriven 1437: "...den, som vart vald till majgreve och inte ville vara det, skulle böta en tunna öl - och i alla fall nödgas vara det."

En annan vanlig sed var att "maja", pryda saker och ting med grönskande kvistar och lövruskor (ordets släktskap med månaden är osäkert, och i vilket fall avlägset). Ett majat föremål som livas upp årligen än idag är Majstången, dock framflyttad p.g.a. klimatet. (Överhuvudtaget har sådana här traditioner en förmåga att variera sig, såväl i kalendern som i geografin m.m.)

Den som tycker att första maj på sistone förlorat sin "ursprungliga" betydelse kan begrunda detta, att de ursprungligaste betydelserna man hittat tar oss till soldatmönstring och boskapsskötsel. Demonstrationstågen kan mycket väl visa sig bli en historisk parentes.

Fr.o.m. 1890

1889 beslutade Andra internationalen att första maj 1890 skulle vara arbetarnas dag i hela världen, en internationell dag för arbetardemonstrationer. Det lär först ha varit avsett som ett unikt tillfälle, men blev genast en tradition. Datumet valdes p.g.a. den strejk för åtta timmars arbetsdag som inleddes 1 maj 1886, och som så småningom ledde till den s.k. Haymarket-massakern i Chicago (Haymarket Riot, olika beteckningar används beroende på vad man vill betona); utan att gå in på (bitvis mycket omtvistade!) detaljer så uppstod våldsamheter som så småningom ledde till att flera demonstranter och poliser dödades, senare avrättades även fyra personer för inblandning i ett bombattentat.

Ur den Andra internationalen uteslöts senare anarkistiska organisationer. Sådana hade emellertid framträdande roller i händelserna 1886. Det är fortfarande oerhört mycket enklare att hitta information om Haymarket på rödsvarta hemsidor än i exempelvis socialdemokratiska, vad det nu kan bero på. Varför Nationalencyklopedin uppger att samtliga dödsdömda istället fick straffarbete vet jag inte, men fel är det - av de sju fick två sänkt straff, en begick självmord, och fyra hängdes.

1. Mai 1933, Berlin
Hitler talade på Tempelhof, måhända är bilden därifrån

Det kanske förvånar en del, men även nazisterna firade första maj - Der Tag eller Feiertag der nationalen Arbeit blev lagstiftad 1933, och är det än idag. (Det var, givetvis, enbart fråga om nationalsocialistiska parader, aldrig socialistiska demonstrationer - redan 1934 ströks det proletära inslaget i rubriceringen.)

All Germany, especially the German workmen who hitherto have known only the "Marxistic" side of workers' May Day demonstrations, will be taught tomorrow to celebrate this "feast of labor" in a National Socialist manner.

New York Times, 1 maj 1933

1939 blev första maj helgdag i Sverige, den enda icke-kyrkliga innan nationaldagen blev helgdag. Ofta framställs det som om demonstrationstågen börjat glesna först på senare år, men faktum är att under 50-talet upphörde demonstrationerna helt på många ställen i landet, för, som NE uttrycker det, "Vem skulle man demonstrera mot?" Vänstervågen på 60- och 70-talet bidrog till ökat deltagande, men uppslutningen var aldrig lika massiv som före kriget. Rekordet är från 1940 (alltså året efter att det blev helgdag) då 150 000 samlades på Gärdet i Stockholm, näst största noteringen är 100 000 under det av hungerkravaller och rösträttskamp präglade 1917, även den noteringen från Gärdet. Hurpass korrekta siffror det är frågan om vet jag inte.

Valborg

För protokollet: Valborg har namnsdag den första maj. Den sista april (då f.n. Mariana har namnsdag) är Valborgsmässoafton, eller enklare "Valborg". Det är också dit vårfirandet flyttat, med eldar, körsång (Sköna maj skrev Runeberg förresten redan 1830), kunglig födelsedag och Cortège och allt vad det är. Man kan, om man är lagd åt det hållet, se det som ett utslag av poetisk/historisk rättvisa att Valborg på sätt och vis hängt med den gamla festdagen, sedan det gått politik i den "ursprungliga".

Relaterad faktoid: Midsommarstången

Referenser:
Nationalencyklopedin: första maj
Albert Eskeröd, Årets fester (LTs förlag 1953), sid 46-73
Wikipedia (eng.): May Day; Second International; Haymarket Riot
Olaus Magnus, Historia om de nordiska folken (1555), bok 15, kap. 6 och 8
Deutsches Historisches Museum: Der 1. Mai im NS-Regime
"Army Will Participate (AP)", New York Times, den 1 maj 1933

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

fler faktoider


Hexmaster! - Ett odiskutabelt faktum